- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Tredje delen /
CCLII

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CCLII

En hans like till tänkesätt, men sannolikt honom
öfverlägsen i skicklighet, var ridd. Magnus Gren. Han var den
förste som upptog detta namn; men slägten hade redan i
början af 14:de seklet gjort sig känd som bosatt i östra delen af
Småland; fadern, Sten Haraldsson, bodde på Als sätesgård vid
Roxen, modern, Cecilia, var syster till ridd. Ivar Niklisson,
lagman i Östergötland. Magnus Gren bosatte sig på Al,
som efter honom kallades Grensholmen, och gifte sig med
Ingeborg Karlsdotter, som var enka efter lagmannen i Östergötland,
Gerdt Johansson, och troligen dotter af ridd. Karl Ormsson
(Gumsehufvud3). Han hade väl inga slägtförbindelser hvarigenom
han fästades vid Danmark, och var vid Engelbrekts uppresning
en af dem som fordrade unionens upplösning. Men sedan han
1436 emottagit befälet på Borgholm, visade han sig såsom en
ifrig anhängare af K. Erik, och försvarade slottet år 1441 mot
Karl Knutsson. Hos K. Kristoffer erhöll han, likasom flera af
dennes fiender högt förtroende, och hade befälet på Stockholms
slott till 1446, då han flyttades till Åbo. Anledningen är
obekant; man känner blott att han genom sina kaperier gjort sig
misshaglig för Hanseaterna 4). Huru han deltog i Gotlandståget
och sedan kora att raista Åbo slott, och genom nya, men
misslyckade, försök såsom kapare kom i fångenskap, och derifrån i
K. Kristierns tjenst, är förut berättadt, likasom att han åren
1463—1455 var höfvidsman i Bergen, hvarunder han gifte om
sig med en rik Norska, Gertrud Narvedotter, som egde Österått
vid Throndhjemsfjordens mynning5). Återkommen till Danmark
ledde han följande året 1456 eröfringen af Öland, och erhöll
åter befälet på Borgholm, hvilket han behöll för K. Kristierns
räkning till 1472, då slottet blef uppgifvet. Han lefde ej lång

’) Så uppgifver Rasmus Ludvikssou, vår äldsta genealog. Bevis derför i
hacdlingarne hafva vi ej funnit.

4) Bref härom i det gamla Ordens Arkivet i Königsberg, vexlade mellan
K. Kristoffer och Högmästaren 1446. Afskrifter i K. Danska Geh.-Arkivet.

*) K. Kristierns dom, hvarigenom jungfru Gertrud, Herr Narve Jeppsons
dotter, erhöll Österodh, dat. Bohus d. 2 Jan. 1454. Orig. på Skokloster.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/3/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free