Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CCLXVIII
och plats i riksrådet; men denna förbindelse föranledde sedan
hans och den öfriga slägtens öfvergång till det Danska partiet.
Otte Ulfsson till Erstavik, som i vapnet förde tre
björnramar, hörde också till männen från Engelbrekts tid, och hade
under K. Kristoffer varit rådsherre. Han deltog ännu 1453 i
ett rådsmöte, men synes hafva dött kort före K. Karls flykt
till Danzig7).
Gregers Bengtsson (Læma) hörde ock till de äldre
rådsherrarne, Han hade under K. Kristoffer varit höfvidsman
på Örebro slott för Drottn. Doroteas räkning, och bodde
sedermera i Uppland, först på Hammarby8), nu Hammarskog vid
Ekolen, derefter på Benhammar, mellan Upsala och Vaxholm.
Han tog icke mycken del i de inre stridigheterna, men var ofta
tillstädes vid riksrådets sammanträden, och var en af dem som
underskrefvo kallelsebrefvet till K. Karl 1467, och det var
sannolikt icke tillfälligt, att just hans båda sätesgårdar blefvo
underkastade plundring vid den nya uppresningen af Jöns
Bengtssons forna parti år 1469, såsom han sjelf i en klagoskrift lifligt
beskrifvit (N:o 131). Han dog i medlet af 1470-talet.
Staffan Ulfsson, af den slägt som i vapnet förde »en
tillbakaseende ulf» eller kanske snarare en panter 9), skref sig
Hvad den som skulle varit riddare 1473—1475 angår, är det så mycket säkrare
misstag, som just af 1474 finnas tvänne originalbref i Riks-Arkivet, utfärdade
af Arwid Trolle såsom lagman i Östergötland utan riddare-titeln, hvilket blott
anmärkes med afseende på hvad i Biografiskt Lexicon om Trolle-ätten
förekommer.
;) Han begrafdes i Vadstena d. 22 Febr. 1457, enligt klostrets diarium.
Den 31 Aug. 1455 hade han jemte sin hustru Ingeborg Niklissadotter (af
Hammarstad-slägten) utfärdat ett gåfvobref till predikare-bröderna i Sigtuna.
") I Rich. von der Hardts Periculum Antiqvitatis finnes ett bref, dat. d.
26 Nov. 1451, hvari han skrifver sig »i Hamarby». Der har han ock utfärdat
morgongåfvobref till Christina Bengtsdotter onsd. efter Marie Magdalene (d.
25 Juli) 1453. Det är besegladt af Herr Bæinet Gregersson, troligen en hans
son, hvilken ej upptages i Tibells riddarelängd.
■’) Figurerna i sigiller från medeltiden äro icke nog tydliga för att
medgifva säkert urskiljande af olika djurarter. Men af de heraldiska sinnebilder
som vid den tiden brukades i Tyskland och Frankrike, var det pantern eller
leoparden, hvilken afbildades ungefär på det sättet, så att ansigtet vetter utåt,
och troligen är den äfven här åsyftad, emedan i den satiriska dikt, som kallas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
