Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XCIV
sedan kunde dylika saker lätt afhandlas; för tillfället ville
han icke mycket inlåta sig derpå, utan svarade blott med
undflygter; Bertram Hoyke hade handlat på Axel
Olofssons vägnar — det skulle naturligtvis ingen veta, att han
sjelf förbehållit sig lejonparten af dennes byte —
Hunning-husen hade han med mycken kostnad låtif hemta till sig, och
dennes byte var till största delen förskingradt, mesta parten
skulle hafva kommit till Sverige.
Sten Sture måste då underrätta Hansestäderna, att det
möte med Danska ombud man hoppats få hålla på hösten
måste på obestämd tid uppskjutas, men om något sådant
kunde komma till stånd, skulle han derom underrätta (N:o
99). Svenska Begeringen dröjde till den 31 Jan. 1492 att
besvara konungens bref, men lät då honom tydligt förstå, att
han ickè kunde göra sig hopp att blifva så hastigt erkänd i
Sverige; det var, sade man, många gode män och qvinnor
d. v. s. adelspersoner, som långe förgäfves hade väntat att
komma i besittning af sin egendom i Danmark, och hvad
alla tre rikenas råd i Kalmar hade »dömt igen» hade icke
blifvit hållet; andra hade nyligen blifvit beröfvade hvad de
der egde; för Svenska köpstadsmän hade under fredstid skepp
och gods blifvit vid Danmarks kuBter tagna; att’såsom
konungen påstod en del af det gods sjöröfvarne tagit kommit
hit till riket, vore Rådet obekant, men två af sällskapet som
hitkommit, hade blifvit afrättade i Stockholm; Bertram Hoyke
hade deremot fått anlöpa Gotland och der skifta gods, som
han tagit å några Finska skepp; dessutom viste vägfiarande
män, som dagligen färdas mellan rikena, att berätta om de
hårda pålagor, som alla stånd i Danmark finge vidkännas;
för dessa och andra orsaker vore rikets innebyggare »ganska
skygga» att antaga honom till konung; men Rådet uttalar
dock till slut den önskan att han måtte »finna någon lämpe
till båttre regering i Danmark,» så att när sådant blefve
bekant här bland rikets allmoge, Rådet kunde så mycket
lättare beveka rikets innebyggare att gå in på hans
önskningar !).
<) Riksrådets bref, dat. Enköping d. 31 Jan. 1498, besegladt af ärkebiskop
Jakob, biskop Conrad i Strängnäs, Sten Sture, Nils Sture, Erik Ottesson
(Björnram) och Nils Fadersson (Sparre). Skand. Handl. X2IL- 10, Jahn s. 566.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
