Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XCVI
densamma gällande och förmått K. Kristoffer att stadfästa en
ny lagbok, som i m&nga punkter skilde sig från den
gällande, men hvilken man icke vågade offentligen kungöra.
Derigenom förorsakades oreda och osäkerhet4) emedan den
gamla lagen åtminstone till långt in i det 16:de seklet
följdes ä), och äfven jemförelsevis bildade jurister ej visste utaf
eller icke ville erkänna de förändringar, som i den nya voro
införda 8).
Uti den då ännu obestridligt gällande konungaeden, var
nämligen det stadgandet bibehållet, som åligger konung att
hålla »Sverikis lagh, the som almogen meth godhwilia oc
»samtykkio widertakit bauer», och i enlighet dermed hade
den gamla landslagen sannolikt blifvit särskildt »lyst» och
antagen på hvarje landskaps allmänna ting, hvilket i flera
dokumenter för olika landskap omtalas. Men i afseende på
K. Kristoffers lag finnes intet kändt dokument, som omtalar
dess tillkomst eller antagande utom den på latin författade
stadfästelsen, hvilken dock mycket litet upplyser, utom det
att den tillkommit på ett möte af riksrådet7), och den
åberopas aldrig tydligt i den nästföljande tidens handlingar.
Deremot lät Riksrådet i den bekanta stadgan, som
utfärdades i Kalmar den 23 Åug. 1474 införa nästan
ordagrannt fyra punkter ur den nya lagboken, utan att denna
åberopas, nämligen förbudet mot landsköp (LL. Köpm. B. 6.),
- *) Jfr. C. J. Schlyter, Om den i några äldre handlingar förekommande
benämningen »medleate lagen». Titt. Hiitorie och Antiquität* Akad. Han dl. Del.
XVIII, M. 198 -224.
’) Bevis derå är dels det stora antal af ännn befintliga handskrifter af
Magnus Erikssons landlag, omkring två tredjedelar af hela antalet, som
tillkommit efter 1442, hvaremot af K. Kristoffers blott omkring ett tjog äro i behåll,
som äro äldre än år 1500, dels de nya förordningar, som utfärdades och
innehålla stycken af den nya lagboken, utan att åberopa densamma.
®) Det är åtminstone sannolikt, att Ragvaldus Ingemundi, hvilken måste
hafva varit en ansedd jurist, då han användes af Sten Stare flera gånger såsom
procurator i bannsaken, trodde sig hafva att göra med den gällande lagboken,
då han företog sig att öfversätta Magnus Erikssons landslag på latin. Jfr.
Schlyter, Corpus Jur. Sveogoth. ant. Tol. X. p. lvi etc.
’) Den var dessutom icke insatt i de nya lagböckerna, såsom förhållandet
vaT med stadfästelsen å Uplands och Södermanna-Lagarne, hvadan ibland 170
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
