Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
c
ladt, lflt derföre, såsom det heter till förekommande af den
skada och tvedrägt, som af nämnda stadgande uppkommit,
följande dag utfärda en förordning, att hädanefter till
borgmästare, rådmän, tullskrifvare, stadsskrifvarc och vårdskrifvare
i städerna icke någon annan än Svensk man skulle utses 4).
En annan nyhet i städernas författning synes hafva
sitt ursprung från denna tid, nämligen en representation af
borgerskapet, som i det följande kallades borgerskapets
äldste. Magistraten hade nämligen i Svenska och Danska
städerna samma egenhet som den LObeckska, att ehuru hälften
årligen ombyttes, den sjelf valde det följande årets råd,
likasom den bestämde de öfriga kommunala embetenas
fördelning. Dock lärer »menigheten» i Stockholm under den
oroliga tiden vid medlet af femtonde seklet kommit till
medvetande af sin betydenhet, äfvensom till insigt, att den icke i
längden kunde verka något utan genom ständiga ombud, och
på 1490 talets) har den tjugofyra sådana ombud, hvilka å dess
vägnar jemte borgmästare och råd underhandla med
Regeringen, och eqaedan antalet var nästan lika med rådets, icke
kunde blifva utan inflytande. Båda dess förändringar hafva
egt bestånd, hvaremot åtskilliga andra nya stadganden, som
hörde till landslagen varit af öfvergående betydelse.
Ibland de nya rättssatser som under Sten Stures tid
gjorde sig gällande äro de flesta af den art, att man i
senare tider skulle hänfört dem till den ekonomiska
lagstiftningen. Men det förekommer också exempel på nyheter af annan
art, utan att någon bestämd lagförändring derför åberopas.
Så fanns både i Lands- och Stads-Lagen stadgadt, att skuld
skulle betalas af oskiftadt bo utan någon nfrmare
bestämning. Men riksrådet har åtminstone i trenne kända fall
<) Stadgan är tryckt efter originalet af Schlyter i Sveriges Gamla Lagar,
B. XI: 401.
*) Den första handling, der de uttryckligen omtalas är Riksrådets
stadfästelse å Stockholms privilegier af den 22 Ang. 1494, hvari det säges »att
borghamestara och raadit med fyra och tywgw nppa Menighetenes weghne i
Stockholm» kommit inför Rikarådet i Gråbröd ra klostret. Tryckt i »Privilegia urbis
Stockholmensis tempore Stenonis Sture confirmata», Dias. Acad. prses. £. G.
Geyer. Ups. 1833. Jfr Skand. Handl. XVIII: 70, 73, 91.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
