Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXIi VII I
fogdar, såsom synes deraf, att de vid tingen fordrat intyg")
att de icke förtryckt allmogen (Jfr N:o 106). Men då
stundom något tillfälle yppade sig, såsom då biträde erfordrades
under de inbördes striderna på 1460-talet, hade äfven bönderna
förstått att min-ka på sina bördor.’)
Någon enhet eller likformighet i beskattningen, som man
efter landskapslagarne och äfven efter landslagens föreskrift
om bevillningar skulle väntat, åtminstone för hvart landskap,
fanns således icke; men den stora mångfald af olika artiklar,
som våra senare jordeböoker från K. Gustaf Ls tid visa, var
ännu icke inom samma distrikt vanlig.
Kontrollen firån kronans sida var ännu ganska svag.
Visserligen fanns på ett och annat slott några kronoräkenskaper
och kanske äfven jordeböcker; men de voro säkerligen högst
ofullständiga, och de som funnos på Stockholms slott sträckte
sig blott till lånet. »)
Deremot var man temligen nogräknad att förekomma den
skattskyldiga jordens minskning allt sedan Drottning
Margaretas reduction fastställt skilnaden mellan skatte- och
frälsejord. Vid skifte eller hvad vi kalla byte mellan frälse- och
®) Arvid Trolles intyg vid lagmansting vid Döderby med Norm och Södr»
Möre d. 10 Mars 1481, att allmogen förklarat, att Arvid Knatsson icke hade
någon olagligen hastat, bandit, vUdfört eller beskattat, medan han var fogde pl
Kalmar. — Arvid Knatsson gaf såsom lagman i Tio härad, efter ransaknin; pl
lagmanating öfver allt Värend, d. 20 Sept. s. å. ett dylikt intyg åt Arvid Trolle.
Lars Sparres copiebok. J. 6 f. 23.
•) Helsingarne* s. k. privilegier, hvilka sedan gälde till 1528, voro en
nedsätt-ning i deras gamla skatt, som de år 1464 »flockat biskop Kettil, då han var
riksföreståndare, och K. Karl samma år hade bekräftat Widmark, Beskr. öfver
Helsingland, s. 111, 112. I Gregers Mattssons åberopade räkenskapsbok anföres
ander år 1489, att då Herr Kristiern Bengtsson 21 år fömt, således 1468, emottog
Rasbo härad, häradsboarne samlat sig i Karlabo (na Karby) »oc lagde aff sig hvart
aar zvii marc stadga peninge oc 4’/2 marc aff vitetalit oo vi marc «t
aff lagnö(t)s peninge, swa at hwar giorde xviij peninge, oe xiiij peninge pk
medh hwari pand flesk oc kalladis skip[v]ista peninge oc haffna wt afflact et
skippund oc iij lispnnd flesk oc I (</,) lest korn hwari aar.»
’) Arvid Trolle omtalar slottsböcker i Bina förnt åberopade anteckningar af
1497. Samme man hade enligt ett intyg af år 1488 inför biskopen i Växjö n.
fl. framlagt en skattebok för Kindevalls härad af år 1427, hvaraf visades, att han
icke ökat skatten. Lara Sparres copiebok J. 6 f. 262. Jfr K. Gnstaf I:s
framställning på mötet i Vadstena d. 2 Oct. 1524. Registr. I: 258.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
