Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CLV
högre klasserna, hvilket i sin m&n i framtiden skulle l&tta
reformationens införande.
Men sjelfva den vetenskapliga odlingen hade till en
början icke mycket vunnit derpå, att högre lärosäten nu funnos
nlnnare ån Paris och Bologna, dit man förut rest för att
rtudera.
Den litterära verksamheten under det femtonde seklet var i
jämförelse med det föregående bestämdt i förfall. Sådana
arbeten, som Konunga- och Höfdinga-Styrelsen, samt K. Magnus
Erikssons lagböcker lära kunna ställas vid sidan af det bästa,
?om något land under medeltiden frambragt, och något
motsvarande finnes icke från hela den följande tiden; ’) äfven i
öfriga grenar, hvari verksamheten fortfor, är ett sjunkande
mSrkbart, och såsom en ersättning kan man blott anföra, att
Sverige på 1460 eller 1470-talet af Ëricus Olai, då kanik i
Upeala, fick en rikshistoria på latin, som i behandlingssätt
och språk är jämförlig med andra dylika arbeten från den
tiden. FortsAttningarne af den stora Rimkrönikan, hvaraf
Kenne finnas från Sten Stures tid, äro också till innehållet
svagare än föregångame; men de senare äro dock ännu
slmre.
Skiftena i litteraturens öden äro stundom svåra att
förklara, och en motsvarande företeelse i andra folks litteratur
synes vara omisskännelig; men hvad det norra Europa angår,
kan man icke upptäcka att de litterära intressena såsom i det
södra Europa tagit en annan rigtning, utan tvärtom synas de
nya framstegen i kännedom af de gamla klassiska författarne
hår varit nästan fullkomligt okända, och den enda, som i
någon mån användes var Aristoteles, men icke i original, utan
i latinsk öfversättning från Arabiskan.
Den hufvudsakliga anledningen till detta förhållande synes
vara, att då under föregående århundrade många Svenskar
’) K. Kristoffer« landalag är i det bela icke annat än en afskrift nr K*
Magnu Erikssons, med några tillägg, ehnrn satserna ofta äro flyttade eller
om-kutade, såsom tydligt synes af Prof. Schlyter« npplaga i Sveriges Gamla Lagar,
B. XII, der hänvisningar till motavarande ställen i den äldre Landslagen ander
taije kap. finnas. Se verkliga redactionsfelen i den äldre hafva vanligen
öfvergått oförändrade i den senare. Jfr Schlyters förord, o«. XC—XCIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
