Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CLII
herrarne synes snarare hafva betraktat honom såsom blott
ordförande i riksrådet och verkställare af dess beslut.
I böljan lät också Sten Sture finna sig i dessa
anspråkslösa vilkor. Han var då ännu en ung man med måttlig
förmögenhet, stundom i behof af understöd både i råd och dåd.
Också vidtog han sällan någon åtgärd af vigt, utan att hafva
formligen rådfrågat åtminstone några af de närmast boende
rådsherrarne, särdeles biskoparne.
Sjelfva den yttre formen af de utgångna
regeringshandlingarne visar under de första åren af Sten Stures tid en stor
nndfallenhet för de andliga; ty i brefven till främmande
magter sattes biskoparnes namn ofvanför, riksföreståndarens jämte
öfriga rådsherrars under, den egentliga texten (N:o 16, 18, 31,
36,40, 45). Men i den mån hans verkliga magt växte, tyckes
han också på 1480-talet hafva efter hand tagit sig något större
myndighet; han utskref alltså ofta regeringshandlingar i eget
namn, och när hela riksrådet utfärdade en skrifvelse, skedde
det i förändrad form, så att ingen kunde hafva skäl att anse
irkebiskopen såsom regeringens egentliga hufvudman eller
riksföreståndarens medregent (Jfr N:o 28). Han brefvexlade
oftare på egen hand med främmande magter, men ingen
anledning är, att han underlåtit att i vigtiga saker rådföra sig
med riksrådet; ty ehuru traktater äro utfärdade i hans namn,
åberopas likväl rådets samtycke, och ratifikationerna *) äro
utfärdade vid rådsmöten (N:o 83, 88, 91). Ëhuru formen
kunde synas hafva varit af mindre betydelse vid denna tiden,
saknas icke anledning, att en och annan, särdeles
ärkebiskopen, stött sig dervid. 2)
Underhandlingarne med Danmark uti Kalmar 1483 tyckas
hafva begynt störa det goda förhållandet, då Sten Sture af
’) Fördraget med de Wendiska städerna af d. 2 Aug. 1490 är dat.
Jungfruburn, och fyra dagar derefter har Sten Sture med åtta rådsherrar der utfärdat
en dom i arftvist mellan Fru Birgitta, ridd. Knut Grundis enka, hvari Nils Sture
uppträdt såsom ombud för ena parten, och således var den nionde rådsherren,
•om var tillstädes.
*) Ratifikationen å traktaten med LiSändska Orden af d. 19 Juni 1493 (N:o
107) är också utfärdad af alla rådsherrar, som voro tillstädes vid mötet i Tälge,
med ärkebiskopen i spetsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
