- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Fjerde delen. Sverige i Sten Sture den yngres tid 1470-1503 /
CCXV

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ccxx

Eskil Göje, hvarvid han redogjorde för ställningen i Sverige
och på de öfrige sammansvurnes vägnar förnyade och
emottog de förnt gifna försäkringarne att hålla Kalmar recess, och
särskildt erhöll det löftet, att om några slott intoges, skulle
de lemnas till infödde Svenska män; — emedan konungen
na hade sin här samlad, begärde Arvid Trolle, att den skulle
ekona Svenska allmogen, der den höll sig stilla; men de som
gjorde motstånd måtte stå sitt kast; för sin egen del äfvensom
för sonen Erik Trolle och mågen Nils Boson lofvade han,
att aldrig mer erkänna Sten Sture, hvarom allt ett slags
protokoll uppsattes. 4)

Man ser af detta dokument, att de verldsliga rådsherrar,
som med säkerhet kunde påräknas voro utom de tre
nyssnämnda blott Svante Nilsson, Erik Eriksson och Arvid
Knutsson, af hvilka den sistnämnde synes hafva dött på
försommaren; men af biskoparne voro alla utom Ingemar i
Wlxjö och Magnus i Åbo invigda i komplotten. Den
sistnämnde, som förut skrifvit så förtroliga bref till ärkebiskopen,
rar så främmande för saken, att han den 29 Mars i bref till
riksrådet på det skarpaste varnade för oenighet.s)

Ehuru kyrkans män såsom sådana icke hade något att
Wåga öfver Sten Sture, hvilket Jakob Ulfsson sjelf två år
förut i närvaro af sina kapitelsmedlemmar måst erkänna, är
tydligt, att denne var hufvudmannen i hela tillställningen. Han
spelade det oaktadt alltjämnt rolen af medlare, och förföljde
Sten Sture oupphörligt med förslag om möten, och i
synnerhet med fordringar att få komma in till Stockholm, hvilket
dock denne icke ville medgifva för större sällskap än högst
30 personer. Man bevakade hvarannan ömsesidigt, oeh Sten
Sture hade redan i början af Maj uppsnappat ett lejdebref,
tom de sammansvurne utfärdat för konungens sändebud (N:o
146), hvaraf är troligt, att visitationer å sådana, hvilka kunde
misstänkas såsom »brefdragare», redan förut varit anbefalda.
Det omtalas, att Svante Nilssons tjenare öfverföllo några af

’) Efter den afskrift, som af Arvid Trolle sändes till Jakob Ulfsson, tryckt
»f Hadorph II: 360-362. Skand. Handl. XVHI: 172-180.
’) Arwidsson» Finska Handl. VI: 106.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/4/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free