Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CCLv
Sten Stnre och hans män, hvilka genom
slägtskapsför-bindelser och andra förhållanden voro i tillfälle att få noga
kännedom om hvad som skedde i de andra rikena, erhöllo
tidigt starka anledningar till misstroende och fordrade derföre
att konungen skulle, innan han erkändes eller tillträdde
regeringen, vidtaga någon åtgärd för att visa, att han verkligen ville
uppfylla de förbindelser han åtagit sig, och hans öfriga
regeringshandlingar voro af beskaffenhet att allt för mycket bekräfta
deras misstro; ty de särskilda löften, som Norge af honom
erhållit, hade blott till en ringa del blifvit hållna, i st. f.
infödda tjenstemän hade utländingar blifvit satta på de
vigtigaste platserna, någon särskild finansförvaltning hade knappt
kommit i fråga, ingen ting gjordes för Orkney- och
Shetlands-öarnes inlösen, och på hvilket skamlöst sätt konungen förfor
vid utkräfvandet af böter för mordet i Bergen 1455 är förut
visadt (8. cxxxix). Äfven Danska riksrådet klagade efter
hans död, att en stor del af punkterna i hans
konungaförsäkran blifvit öfverträdda.’)
I motsats till sin fader utmärkte han sig särdeles genom
en öfverdrifven sparsamhet, men visade derjämte en
vinningslystnad, som icke skydde några medel. Det är förut berättadt,
huru han emot del i bytet beskyddade sjöröfvare och sedan
sjelf utrustade kapare, hvilka ofta lika litet skonade vän som
fiende, och ehuru saken äfven hade en politisk sida, torde
detta varit förnämsta driffjedern för honom att åter ^förskaffa
Danmark en aktningsbjudande flotta. Han begagnade sig
också, likasom fadern, af den s. k. strandrätten, hvars
afskaffande varit ett af hufvudvilkoren vid den internationella
rättens införande i norden, och detta bidrog att bringa
Han-seaterna i harnesk emot honom.5) För att tillfredsställa
denna lidelse, blef också Romerska lagen om majestätsbrott
af honom tillämpad både mot Danskar och Svenskar, lefvande
och döda, ehuru han lofvat hålla hvart rikes inbyggare vid
deras lag, och den Romerska lagen aldrig varit erkänd i
i norden. Men det var på sådan grund, han kunde sätta sig
’) »Rigena raada artikelleo, 1513, tryckt» af Allen, De tre nordiake Rigers
Hlat. 1497-1536. Del. II: 589—592.
») Danska riksrådet* klagomål 1513. Anf. st. a. 591.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
