Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVI
rättelsen om Kalmar städs återtagande i Nov. 1506 dels för den
utblottade ortens proviantering, dels för utrustning af skepp
följande vår, för hindrandet af fiendens härjningar’). Den
utkräfdes dock egentligen först under våren 1507 (N:r 115, 116,
122, 124). En mindre kostgflrd torde väl ock hafva blifvit
utskrifven, då riksföreståndaren kom för att hålla ting i en
aflägsnare provins (N:r 26) eller ett större unionsmöte
förestod (N:r 200); men det mellersta och norra Sverige synes
mycket litet haft känning af sådana bördor, så mycket ock
de sydligare landskapen särdeles Kalmar län och Värend
voro af gärder besvärade. Om beloppet af statsinkomsterna
är icke lätt att att göra sig en föreställning; man har till och
med svårt att få reda på de grunder, hvarefter gärderna denna
tid utgjordes 2). Så mycket är likväl genom jämförelse med
den näst efterföljande tiden alldeles tydligt, att tillgångarne
voro otillräckliga, för att under ett nästan oafbrutet
krigstillstånd möta de dagliga behofven för ett vidsträckt rike.
Olyckligtvis var den nye riksföreståndaren ingen god
hushållare, han omgaf sig gerna med mycket krigsfolk och
hade gjort sig känd för sm frikostighet, särdeles mot
krigsmän. Han hade redan under Kyska kriget åsamkat sig
skulder, som ännu året före hans död icke voro fullständigt
betalda s), och han hade som det synes ingen synnerlig kredit.
Redan strax efter anträdet af regeringen kom nan i ett
svårt bryderi för öfvertagandet af inventarier och
besftttnin-garne på ett par af de vigtigaste orterna, och det var hans
lycka att flera slott voro bortförlflnta. Det var troligen för
sin treding af inventarierna på Stockholms och Vesterås slott,
som Sten Stures enka, Fru Ingeborg, fått den förenämnda
anvisningen på uppbörden af Österbotten och Vadsbo. I
Stockholm låg dessutom en betydlig trupp af Tyska ryttare under
befäl af Ernest van Mynden, hvilken Sten Sture hade värfvat,
kanske med afseende på det krig, som tycktes hota med
Ryssland, och för att betala dess lön, underhåll och afresa
’) Hr Svantes kungörelse till: Finnland, dat. Stockholm d. 16 Nov.
1506. Grönblad, s. 288.
") Vid bevillningen af Värend 1607, hvilken motsvarade »skeppsskntten»
uti kustprovinserna, lades 12 skattebönder i hvar gärd och som vanligt det
dubbla antalet landbor; men hvad som skulle utgöras i hvarje gärd, är
obekant (N:r 124). Vid slutet af Hr Svantes Registratur är en uppgift om en
gärd «efter riksens stadga», enligt hvilken antalet skulle vara blott 6
skattebönder eller 12 landbor, hvarjämte alla artiklarne uppräknas; men tiden är
ej angifven och hvad orten angår är der blott en anteckning, om en rest af en
bonde i Bjälleberg, Viste härad, och skulle den således gälla Vestergötland.
Skand. Handl. XX: 296.
’) Fredrik Korffa skrifvelse, dat. Narva am avende nativ. Marie (d. 7
Dec.) 1611. Orig. i Sture-Saml.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
