Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXIV
minst 133 fångar (N:r 330). Den styrka som Danskarne mellan
1506 och 1510 hade på Kalmar slott, var 100 till 120. För
Kalmar stad kan man beräkna den reguliera styrkan till högst 300
man, under den tid Hemming Gadd var såsom han sjelf
uttryckte sig i höfvidsmans ställe, och Nils Bröms, som under
honom hade befälet öfver den Svenska truppen säger, att
sedan Hr Svantes egna svenner farit bort, hösten 1508, blefvo blott
qvar 200 man, hvilket var för litet till stadens försvar (N:r 220).
Till besättning på en fästning fordrades folk med
särskilda färdigheter, helt olika dem som för den vanliga
rust-tjensten kommo i fråga, och gamle Sten Sture hade derföre
införskrifvit Tyska legotrupper, som till en del kommit öfver
Estland och Lifland. Han hade haft 500 man Tyskar uti
Viborg vid krigets utbrott 1495, och vid hans död lågo såsom
nämndt »Tyska rytters», såsom de vanligen kallades både i
Stockholm8) och Kalmar; men det var ofta oregerligt folk,
och ehuru de då ett anfall hotade icke kunde umbäras, var
det ej rådligt att ensamt åt sådana främlingar, hvilka gerna
bytte om tjenst efter högsta anbudet, anförtro så vigtiga
platser, utan att vid sidan af dem hafva en motsvarande inhemsk
styrka. I Kalmar stad lågo Tyska trupper ej blott under
vintern 1503—1504, utan från dess återeröfring 1506
åtminstone till 1510, och likaså på Borgholms slott, efter dess
återtagande (N:r 358, 424).
I spetsen för sådana legotrupper stod vanligen någon
Tysk adelsman, stundom ock en person af ringare härkomst,
som var desB kapten, med hvilken årskontrakt uppgjordes
(N:r 210), hvarvid vilkoren plägade vara, att manskapet skulle
hafva 24 Lübska mark ocn 6 alnar Leidiskt kläde på man,
ersättning för skada, liden i tjensten och underhåll under
sjukdom; dessutom förbehöllo de sig egen krigsrätt för smärre
förseelser och fritt röfveri i fiendens land, hvilket då de blott
hade att försvara en fästning, icke var af praktisk betydelse,
men år betecknande för tiden.
Skjutvapnen voro af flera slag, af hvilka en del påtagli-
fen voro smidda, såsom skerpentinerna med 2 eller flere
amrar9), sedan bortlagda föregångare till nu brukliga vapen;
») Ärkebiskop Jakob skref d. 30 Mars 1504, att Ernst van Mynden,
kapiten för de >rytters> i Stockholm ligga, varit hos honom och beklagat sig,
att borgarne icke längre ville hafva dem liggande i staden. Grönblad, s. 17S.
9) Inventariet för Stäkeholms slott af d. 15 Jan. 1506 upptager blott
4 stenbössor samt 4 större och 4 smärre skerpentiner. Skand. Handl. XIX:
165. Bestyckningen på ett fartyg, som var taget från Danskarne uppräknas
i N:r 404, deribland voro också, mänga med flera kamrar, särskildt 12
skerpentiner med 64 kamrar..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
