- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Femte delen. Sverige under de yngre Sturarne, särdeles under Svante Nilsson, 1504-1520 /
LIV

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LIV

deles kand der & orten annorlunda fin som en anhängare af
K. Hans. Om han sålunda vid vinterköldens annalkande
behöfde ved till slottet, kunde han icke r&kna på att få det
förr ån vid den tid då vinterskatten erlades, ty på annan
årstid kunde icke dylika artiklar utan största svårighet lemnas.
Sannolikt var detta anledningen, hvarför Nils Gftdda i slutet
af sommaren lat nedbryta de skärmar af timmer, som före
stilleståndet blifvit uppförda utanför stadsmurarne, samt föra
virket på slottet och aer använda det till bränsle eller annat
ändamål *); men han eller hans tjenare sökte sedan utsprida
det rykte, att det vore borgarne sjelfva, som gjort det, så att
dessa måste derför ursäkta sig hos riksföreståndaren (N:r 23,
24). Längre fram klagas också, att ban borttagit stenkistor
eller försänkningar, som Svenskarne gjort framför slottet,
hvilket också de ansågo vara emot stilleståndet, emedan deri
står, att staden likasom slottet skulle vid stilleståndets slut
återställas, som de voro förut.

Kort före eller efter dessa händelser hade K. Hans i bref
till Svenska Riksrådet anfört klagomål öfver några af allmogen
i Kalmar län, som icke velat erlägga skatt tül Nils Gädda.
Riksrådet svarade derpå d. 22 Okt, att de derom icke fått
någon kännedom, men att det stridde mot den föreskrift,
allmogen erhållit att efter sin yttersta magt fullgöra
överenskommelsen, och att det kunde bero på den stora fattigdomen
i orten. Deremot framstälde de å sin sida klagomål öfver
att skärmar och försänkningar vid Kalmar icke blifvit
lemnade sådana de voro. Danska riksrådet svarade i följd af
tillfälliga hinder vid brefvexlingen först d. 2 Jan. 1505, att om
Nils Gädda något felat i förenämnda fall, skulle han derför
svara inför de tre rikenas råd och begärde dels, att Arvid
Trolle och andra gode män, som mist något gods i Sverige,
skulle få det åter, dels att Svenska riksrådet skulle
strängeligen tillskrifva Kalmar län om utgörandet af deras utlagor 4).

Men innan denna skrifvelse framkom, hade Svenska
regeringen fått ännu vigtigare anledning till klagomål och
begynte få öppna ögon för de skadliga följderna af det slutna
fördraget. Den från Sten Stures tid bekante Nils
Ragvalds-son var bosatt på Åby i Bohuslän, men hade fått Ale och
och Bjärke härader öster om Göta elf och nyligen hela Dal i

*) Borgarne Båga, att Danskarne bortfört hvar stock dit upp (N:r 24);
Erik Turesson hade ätt den underrättelsen, att de skermer i Kalmar voro
opbrende, niderbrotne och en del äro opsatte... Grönblad, s. 226. Texten år
på detta ställe bristfällig.

*) Danska riksrådets bref, dat. oct. b. Stefani 1505. Skand. Handl.
XIX: 64.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:35:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/5/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free