Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LXI
voro mycket talrika och dessutom icke gynnsamt stämda för
K. Hans [1]). De fästade sig blott vid, att den på gatorna
upplästa stämningen var för riksföreståndaren och rådsherrarne
försmädlig, emedan de så offentligt utropades för trobrytare
(N:r 131).
Mera intryck gjorde den hämnd, K. Hans utkräfde på
borgmästare och borgare i Kalmar för det de tre år förut
uppgifvit staden till Sten Stures här, sedan de likväl uthärdat
en belägring i nära två månader. Hvilka juridiska former
dervid begagnades är icke bekant, men att han låtit på ett grymt
sätt [2]) afrätta några af dem (N:r 43) och sedan beröfvat deras
enkor och barn deras egendom (N:r 131), hvilket var att
uppenbart bryta den säkerhet, hvarpå de enligt
stilleståndsfördraget kunde räkna.
Hvad i öfrigt den stora rättegången angår, voro icke en
gång de former, som under K. Kristierns tia varit föreskrifna,
dervid iakttagna; ty i traktaterna af 1472—1476 äro särskilda
procuratorer nämnde, här fick en af domarne tillika uppträda
som K. Hans sakförare, och då Hr Sten Stures arfvingar
blifvit antastade, för att komma åt de gods han egt, men
hvilka nu gått i deras händer, är tydligt, att man nu likasom
mot Laxmans arfvingar tillämpat Romerska lagen, hvilket var
bokstafligen att bryta emot den försäkran, som K. Hans vid
sin kröning afgifvit i Sverige.
Då de Svenska rådsherrarne så Bent som i medlet af Maj
afgjort, att de skulle rusta sig, för att besöka det utsatta mötet
och någorlunda kände, med hvilken ovanligt stor krigsstyrka
K. Hans skulle komma, var det helt naturligt, att de blefvo
först sent färdiga. Alla förläningshafvare och frälsemän blefvo
uppbådade, och af städerna utskrefs ovanligt mycket
manskap [3]). Men såsom denna tiden var vanligt kommo ej alla,
som voro uppbådade, och då man kände den stora bristen
på lifsmedel i Kalmar län, är sannolikt att flera derföre
uteblifvit. Erik Turesson, som först d. 11 Juni fick brefvet, att
han skulle besöka mötet, svarade genast, att han icke kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
