- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Femte delen. Sverige under de yngre Sturarne, särdeles under Svante Nilsson, 1504-1520 /
LXXXVII

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lxxxvn

K. Hans hade allt sedan mötet i Kalmar icke haft någon
ttörre krigsmagt samlad, utan satt sin förhoppning på andra,
tvifvelsutan också kostbara, men nu mera något förrostade
Ttpen, såsom medel att betvinga Sverige. Det ena var den
bannlysning, med hvilken påfliga bullor, s&rskildt en af d. 20
Jan. 1506, hotade ej blott Hemming Gadd, utan äfven
riksföreståndaren, om efter trenne varningar icke Linköpings
biskopsstols inkomster öfverlemnades till den af påfven
utnämnde admini8tratorn *), hvartill sedan d. 21 Äug. s. å. kom
en af denne utfärdad fullmagt för K. Hans att tillvarataga
hans rättigheter *). Bullan blef likväl icke af någon
synnerlig verkan; biskoparne torde väl snart nog hal Fva enskildt
fit t kännedom derom, särdeles K. Hans var så intresserad för
dess spridning, att han lät ärkebiskopen i Lund kungöra
densamma i tryck; men de vågade icke låtsa derom, och då den
på våren 1507 en helgdagsmorgon fanns anslagen på
domkyrkodörren i Linköping, blef den, emedan
riksföreståndaren var i handlingarne nämnd, af domkapitlet eller dess
förman genast nedtagen, innan många kommit att få kännedom
derom (N:r 135). Ärkebiskopen, som af gammalt hade godt
öga till Hemming Gadd hade redan 1504 ett par gånger
erinrat riksrådet, aels på sommaren, ehuru han då var sjuk,
dels på senhösten, att han borde tillhållas att begagna sig af
stilleståndet, att söka sig confirmation på sitt val, på det stiftet
icke skulle genom hans förvållande taga skada, och
åtminstone ett bref till Hemming Gadd uti denna rigtning har
verkligen d. 24 Nov. 1504 blifvit utfärdadt; men hvari han
får förhoppning om underhåll af kronans ränta*). Önskligt

beskrifningen öfver Halmstad följande: >Uti Stadsens Tide register, som följer
med Privilegie-Boken står antecknat, at &hr 1607 fredagen för Cristi
Hemmel-färdsdag (d. 7 Maj) skalle the Sv&nske ander Svante Store brändt Halmstad,
Laholm och Wallén.» Men denna anteckning är frän år 1678, eller något
tidigare, och icke en gäng sjelfva det hufvudsakliga för orten kan vara fullt
riktigt; ty Hr Svante var i början af Maj i öfra Sverige (N:r 134),
sannolikt i Arboga; (bland hans concepter finnes ett af honom der utfärdadt
dombref, dat. d. 8 Maj 1607) och hvad Halmstads afbränning angår, är det
att märka, att Svenska Riksrådet följande vinter satte i fråga, att der skulle
ett stort unionsmöte hällas. Skand. Handl. XX: 366. Någon gammal
anteckning torde likväl hafva funnits, hvilken med utläggning blifvit införd i
Pri rilegie- boken.

4) Bannlysningshandlingame med den slutliga domen af d. 22 Aug.
1606 och ^allmagten, efter originaler, tryckta i Danska Geh.-Arch.
Aars-beretn. IT: 300— 306, 324—330; men bullan af d. 20 Jan. 1606, hvilken
arkebiskop Birger kungjort och Hemming Gadd åsyftar, finnes ej deri. Jfr
Celles Bullan um, p. 212.

*) Han kallar sig deri: »Jacobus S. dementis eoclesia presbiter
cardi-aahs, Arborensis nnncupatus, ecclesiæ Lincopensis perpetuus administratör.»

•) Skand. Handl. XIX: 68.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:35:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/5/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free