- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Femte delen. Sverige under de yngre Sturarne, särdeles under Svante Nilsson, 1504-1520 /
XCIX

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XCIV

de ejöfarande, som voro hemma vid den Östra delen af
Finsta viken, genom bevakning vid Nargö blifvit betryggade;
för de vestra delarne hade det blott det gagn, att Keval,
som nu var deras egentliga stapelort, derigenom kunde hällas
rillgftngligt för dem, som redan hunnit i aess närhet *). Men
air en Dansk eskader om nio skepp under Severin Norrbys
befäl1) i Juli 1507 visade sig utanför Aland, var det litet hopp
att få undsättning från Viborg, dit afståndet är fyra gånger
längre än till Stockholm. Det var Sten Turesson, som här
fått befälet; men troligen hade han icke haft det öfver ett år,
och det gamla inventarium var fattigt. Han vände sig helt
naturligt till sin bror, med begäran, att som kungens folk
plundrade och brände der på landet, skulle han komma till
andsättning; men budet kom ej till Viborg förr än d. 21 Juli,
och vid den tiden var Eastelholm, sannolikt dagen förut3),
både intaget, plundradt och afbrändt samt Sten Turesson ooh
hans hustru fångna. Huru dervid tillgått, vet man egentligen
icke; men Hr Svante ansåg, att det berodde derpå, att Sten
Turesson hållit för liten besättning och räknade det honom
till last, att icke starkare motstånd blifvit gjordt4). Omkring
• g af landets gårdar hade blifvit afbrända, de öfriga hade
måst gifva en brandskatt af 1500 mark.

Underrättelsen om olyckan kom snart både till
Stockholm och till Åbo, och från båda hållen skyndade man att
komma till undsättning, hvilket gick så mycket lättare, som
den fiendtliga flottan nu var borta, och från båda kom äfven
anspråk att förse landet med en ny styresman ä). Om samma
nit visats ett par veckor förut, är sannolikt, att olyckan
kunnat förekommas; men man vet icke ens, om någon hjelp då
blifvit begärd.

’) Erik Tnresson säger i bref af d. 21 Juli 1607, att Danskarne tagit
bort öfver 30 skepp från de vestra delarne; men frän Viborgs län blott en
liten skuta, hvars besättning räddat sig. Grönblad, s. 322.

*) Blott hos Svaning finnes anförarens namn; men synes denna
upp-gift, emedan andra omständigheter äro riktigt uppgifna, förtjena förtroende.

>) Basmus Ludvikasons anteckning, att det skett tisdagen efter S.
Jakobs dag (d. 27 Juli), är troligen misskrifven i st. f. före denna dag, d. 20
Juli. (Script, rer. Svec. III: I, 86); ty i Josef Pederssons m. fl. bref från Åbo
«lott af just den förstnämnda dagen uppgifves, att d. 22 hade de haft sitt
bod pä Åland, och dä afseglade fienden. Skand. Handl. XX: 137.

4) Hr Svantes bref eller kungörelse till Åland, efter odat. concept tryckt
af Grönblad, s. 330.

») I Mickel Erikssons bref, dat. Stockholm d. 8 Sept. 1607, berättas,
*tt Didrik Hannson var ditskickad från Finnland med 60 af Hr Svantes
egna svenner (pä Åbo slott), 60 biskopens, 30 Erik Turessons, 28 Fru
Ingeborgs samt dessutom ett ouppgifvet antal frän Tönne Eriksson och andra
fälumån. Grönblad, s. 331.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:35:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/5/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free