Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cm
t31 en del förlagde på strandvakt utefter kusten. Fienden
lig qvar i sjön åtminstone till mot slutet af Oktober, så att
nan icke kunde vara säker för honom, men huru många
anfall han verkligen gjort, år obekant.
Danskarne hade 5 fånikor, troligen till en del af den trupp
som låg på Öland, hvaröfver Nils Boson synes hafva fört
befälet, jämte en hjelptrupp från kurfursten af Brandenburg,
hvilken var den för landkrig bäst utrustade, med
»knipker-ror, hellebarder och luranger (spjut)». Afsigten var att tränga
sig emellan den Svenska hären och stadsportarne, hvilket
dock misslyckades, och Svante berättade sedan för riksrådet,
att han derunder väl förlorat några hästar, men ingen enda
man •). Men undsättningen till slottet hade lyckats.
Så snart fienden hade aflägsnat sig, måste man vara
betänkt på förstärkning både af befästningarne och
proviantförrådet; ty det var att vänta att han skulle återkomma. En
särskild svårighet låg deri, att hvad man skulle kalla den
stående hären denna tiden var kavalleri, och i trakten af
Kalmar var det missväxt på hö (N:r 165), det är sannolikt
att man låtit den beridna styrkan patrullera utefter sundet;
dels för att förekomma häijningar, aels för att lättare få foder
it hästarne. Detta torde ock vara en anledning, hvarföre
bide Hr Svante och senare på hösten äfven Hemming Gadd
mycket uppehöllo sig på landsbygden ’), der dessutom alltid
var något att uträtta för anskaffande af byggnadsmaterial,
timmermän och öfvade skyttar samt uppsigt med
strandvakterna. En af Hemming Gadds första åtgärder var att slå
sex stycken hål på stadsmuren åt sjösidan (N:r 159), utan
tvifvel skottgluggar för kanoner; men då Hr Svante höll ting
någor8täde8 i närheten af staden, ämnade han också begifva
sig dit, och var redan »stöflad och sporrad», med hästarne för
dörren, då ett klagorop uppkom bland borgarne i staden:
>nu vill Electus rida sin färde», och han afstod derföre från
att resa (N:r 159).
En förändring i afseende på den Danska styrelsen på
Öland hade i början af hösten inträffat, som i mer än ett
hänseende var af vigt för Sverige. Nils Bosons ställning
hade varit mycket obehaglig, särdeles sedan Kalmar återkom-
•) Hr Svantes bref till riksrådet af d. 27 Oct. 1607. Skand. Handl.
XX: JOO—205. Man kan ej tydligen se, om den strid som deri beskrifves
icke kan vara den, som i medlet af Sept. utfaktades, hvilket i sjelfva verket
ii troligt.
■) De bref, som finnes denna tiden från Hemming Gadd till Hr Svante
efter hans ankomst, åto dat. Kalmar d. 27 Ang., 22 Sept., 2 Oct., vid hvilka
tider således denne varit ntom staden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
