Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cxxv
försel till slottet, hvilken fråga genom särskildt bud måste
nnderställas riksföreståndaren (N:r 220).
Slutligen uppstod i början af September ett myteri bland
Hr Svantes inhemska svenner, emedan de icke på länge fått
nt hvarken lön eller det kläde, de skulle hafva, och derigenom
voro halfnakna, men nu för att komma derifrån ville taga den
jakten, som Hr Svante ditsändt för att användas på platsen.
Både Nils Bröms, som nu sedan Johan Månsson rest upptill
rådsmötet (N:r 218) förde befälet öfver dem, och andra gjorde
sig vid ett allmänt möte, som hölls d. 10 Sept. all upptänklig
möda, för att öfvertala dem att stadna, och jakten kunde de
dessutom icke få använda, utan mot sträng förpligtelse att
aflemna den i Stockholm; men de ville icke gå in på hvarken
det ena eller det andra. Hemming Gadd haue redan utskurit
budkaflar, för att inkalla allmogen af hela Möre till ett
landsting d. 14 Sept., för att förmå några af allmogen att komma
in till staden i de afviknas ställe (N:r 229); men då fann
Erik Bröms på, att vid ett nytt möte säga dem: han hade
nu redan legat der på det tredje året, men han ville likväl
stadna ännu 14 dagar, och om icke inom den tiden penningar
och kläde ankommit, skulle han också resa sin väg och följa
de öfriga, antingen till lands eller sjös. Detta förslag
verkade, och de flesta stadnade qvar (N:r 230). Det synes, som
hade den väntade sändningen af penningar och kläde
verkligen om några dagar kommit.
En ny svårighet uppstod, särdeles för Hemming Gadd,
då mot slutet af Oktober Nils Bröms ville ovilkorligt resa
sin väg, och ingen annan frälseman var der, som kunde eller
ville öfvertaga befälet öfver Hr Svantes svenner. Sjelf var
han såsom det hette i höfvidsmans ställe, men han kunde
icke taga den omedelbara befattningen med kommandot öfver
krigsfolket under handgemänget, emedan det var oförenligt
meia hans andliga värdighet, och han skref derföre i eget och
Kalmar-boarnes namn ett mycket gripande bref till Hr Svante,
för att förmå honom att sända en efterträdare, och lägga
omsorgen om stadens försvar mera vid sig, emedan de fruktade
att i annat fall, efter alla sina uppoffringar, blifva lemnade
till pris åt fienden. Enskildt skref han med samma bud och
*) Johannes Magni skrifver visserligen om honom vid år 1501: infulam
galea, b&eulnm gladio, togam pelta commntans, tam formidabilis erat
ini-micis 4c., hvilket i bans rhetoriska språk icke får tagas efter bokstafven.
I Hemmings bref finnes intet som syftar på, att han ens gick beväpnad, ännu
mindre, att han tillerkände sig någon stor erfarenhet i krigssaker, men blir
det fråga om en Convention, kan väl hända, att han låter förmärka någon
tuke om sin öfverlägsenhet (N:r 207)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
