Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXXVIII
pinie, hvilka på höster icke varit anlitade (N:r 248), att nu
ditiinda sina svenner (N:r 259).
Enskilda tvister bland stormännen föranledde denna tiden
stundom obehag både för regent och ringare undersåtar.
Den spånning, som Nils Bosons förläning å Rekarne
föranledt, ir redan förut omnämnd.
Till de ölägenheter, hans återkomst medförde i
förhållandet till biskop Matthias, kom nu en uppresning af
bönderna i Tjust mot höfvidsmannen på Stäkenolm Peder
Turesson, hvarför Nils Boson troligen icke var främmande; ty
det var hans landboar, som mest deltogo deri, och anföraren
kallade alltid honom sin herre och sade, att han skulle hafva
slottet. Peder Turesson måste anropa riksföreståndaren om
hjelp och begärde, att han skulle komma dit, hvilket
ärkebiskopen visserligen afstyrkte, men hvilket han dock gjorde
’Nt 258, 259, 266). Då han derefter i medlet af Februari»)
nårmade sig Kalmar, var äfven der oroligt, ehuru som det
«ynes saken inskränkte sig dertill, att allmogen hade haft
möten och uppsatt en klagoskrift öfver de svåra gästningar
och gärder, hvarmed de varit betungade. Det var en följd
dels af de många durckmarscher och inqvarteringar, särdeles
af rytteri, som under flere år egt rum, och dels af den missväxt
pi hö, som nu å andra året inträffat. Likväl synes Hemming
Gadd hafva lagt det mycket vid sig och fordrade
undersökning (Na- 261, 264, 266). Han hade ett personligt intresse
för «denna fagra ort», såsom han kallade den, ocn hade för
densamma uppoffrat sig, så att det var naturligt att det skulle
grlma honom. Han var nämligen född i Hossmo.
Emellertid kora underrättelsen om stilleståndet
riksföreståndaren till banda, troligen i början af Febr., och var han
till en böljan tveksam, om han skulle antaga det, i anseende
t21 det särskilda tillägg K. Hans gjort i afseende på
Hemming Gadd (N:r 263), och han ville försöka ett anfall på
Oland; men Hemming Gadd afstyrkte det mycket bestämdt;
att bryta stilleståndet vore, sade han, utan föregående
beskickning »andra till ett åtlöje», och för anfallet på Öland
vore dåliga utsigter, i anseende till isens osäkerhet, Otte Rudhs
«ksamhet och bristen på hö; för ett anfall på Kalmar slott
•aknades nu mera all materiel (N:r 265). Då Svante sedan
kom till orten, hölls ett möte mellan dem båda i Vidby, eller
an Vedby, en mil nordvest om Kalmar, hvarvid det
uppfördes, att Hemming åtminstone för en tid lemnade befälet
tül Johan Månsson (N:r 268), och han begaf sig derefter till
*) Han har i Misterhnlt d. 1* Febr. 1509 utftrdat ett bref om
marknad« för Vestervik. Tryckt af Sivers, s. 66.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
