Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXLVIII
skeppen hade en trupp af Hr Svantes svenner ombord, och
dessa deltogo både i de härjningar, som Lybeckarne gjorde å
Blekingska kusten och på Lålana, likasom de sedan fingo dela
de motgångar, som förorsakades af deras legotrupper, hvilka
stodo under den bekante Claes Hermelinks befäl, men icke
längre under hans lydnad, än som öfverensstämde med deras
egna tycke. Han hade också redan vid utseglingen från
Kalmar förbjudit unge Hr Sten, att gifva dem några
penningar, förr än man finge se, huru de uppförde sig. Svenska
truppen skall under befäl af en riddare ’) hafva på egen hand
stigit i land samt plundrat och brändt på Låland, och de
Lfibska båtsmännen följde exemplet och anföllo ett kloster8).
Den Lfibska berättelsen omtalar icke, att de härvid funnit
något motstånd, men Henrik Krummedike, som d. 10 Aug.
fått befälet öfver hela Danska flottan, skrifver d. 20 Aug. från
det närbelägna Nyköping på Falster, att konungens folk varit
till slags med de Lübska och Svenska, ihjälslagit en del af
dem och tagit omkring 20 till fånga, utan annan skada än
att Åke Brahe blef illa sårad’).
Löbeckarnes legotrupper, de s. k. ryttarne, hade icke
tagit del deruti; ty de hade vägrat att vidare landstiga och
tvungo befälhafvarne att inom ett par dagar återvända till
Travemünde, dit flottan inkom d, 23 Aug. De uppförde sig
icke bättre der, och de Svenska svennerna voro särskildt
utsatta för deras fiendtlighet och roflystnad, kanske af förargelse
öfver, att gratifikationen för brandskatten uteblifvit. Det hus,
hvari dessa voro inqvarterade blef kringrändt, och då de,
oberedda på sådant, af brist på pilar, måiste gifva sig, blefvo
’) Förmodligen Sten Kristiernsson, hvilken var ej blott den främste till
åldern, utan ock den mest stridslystne. Ätt Hemming Gadd förde befälet
vid plundringen af ett kloster, såsom Johannes Magni berättelse antyder,
är redan i sig sjelf osannolikt och vederlägges af Reimar Kock, som hade
bättre tillfälle att få reda på saken.
8) Johannes Magni säger, att det var ett Birgittiner-kloster pà Låland,
som plnndrades och brändes af Lübeckarne, till vedergällning för
Danskarnes härjningar i Finnland. Beimar Kock har samma uppgift med tillägg,
som skulle kunna vara grundade på annan källa; men emedan icke heller
han har ortens namn, synes saken misstänkt. Hvitfeldt, som utan tvifvel
hade väl reda på, att det enda Birgittiner kloster som kunde åsyftas var
Mariebo, säger att det var Halsted kloster. I de ældste Danske
Ärchiv-Re-gistraturer B. Hl, hvarest ett långt register öfver Mariebo klosters bref
finnes, är intet, som tyder på någon olycka vid den tiden.
•) Bref till hans hustru, Fru Änne, dat. Nyköping tisd. n. fore S.
Bar-tolemeus d. 20 Aug. 1510. Danske Magazin, HL Eäkke. B. H: 150. Ett
rykte, som mot slutet af September hunnit fram till biskopen i Växjö,
berättade åter om två fältslag mellan LUbeckarnes ryttare och kungens folk,
hvarvid de förra förlorat 400 man, men ändock behållit platsen (N:r 319).
Jahn har tagit fasta på den förra uppgiften, men ersatt den senare mod
en egen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
