Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CL
hvilket ändamål allmogen i Norra Mötet var nppb&dad (N:r
309). Den förre höfvidsmannen Otte Rudh hade af ånger
öfver sina missdåd vid Åbos plundring och kanske andra
tillfällen begifvit sig på pilgrimsfärd och lemnat befälet till
sin bror, Knut Rudh. Belägringen säges hafva blifvit
anordnad af Hemming Gadd, hvilket år sannolikt; men
dessutom var riksföreståndaren sjelf sällan långt borta, och såsom
underbefälhafvare nämnes en Bröms, men om det var Nils
eller Erik, måste lemnas derhän, samt Erik Abramsson
Lejonhufvud1). Längre fram kom också Måns Gren dit (N:r 326).
Man synes egentligen hafva lagt an på att antända fästningen
och hoppades att för detta ändamål kunna begagna ett par
stora höstackar, som funnos i närheten, och hade dessutom
samlat en stor hop enris; ty på skog var redan den tiden brist.
Lübeckarne hade strax i början lemnat ett par mörsare och
folk, som kunde göra fyrbollar. Äfven stormstegar, så stora,
att 3 man i bredd kunde bestiga dem, voro tidigt i ordning
(N:r 312) och gjorde man sig redan i Augusti godt hopp om
framgång s). Efter Kalmar slotts kapitulation kunde man
också lättare få biträde af allmogen på fasta landet, särdeles af
Möre (N:r 324). En utrustning gjordes i slutet af September
af åtta skepp för att undsätta slottet, men den blef enligt
Svanings berättelse om intet derigenom, att skeppen råkade
möta den Lübska eskader, som i början af Oktober åtföljde
de Svenska sändebuden till Kalmar. Först fram på hösten,
sedan förhoppning om antändning af slottets trävirke visat
sig alldeles felslagna, gjorde man också försök med en blida
eller kastmaskin; men det var troligen brist på lifsmedel,
som slutligen tvang besättningen att vid vinterns inbrott
uppgifva slottet. Det skedde först d. 24 Nov. i Hr Svantes egen
närvaro, då 133 knektar och några Danska adelsmän gåfvo
sig fångna (N:r 330). Reimar Kock säger, att mycket gods,
som Otte Rudh genom sitt röfveri hade samlat, dervid också
föll i Svenskarnes händer.
nat. Svanings berättelse, att belägringen räckt 18 veckor, d. v. s. att den
skulle börjat icke omkring midsommar, såsom han tillägger, utan omkring
den 22 Juli synes i hufvudsaken vara riktig.
») Svaning.
*) Jakob Ulfssons bref af d. 6 Sept. 1510. Grönblad, s. 485.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
