Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CLVHl
Sjökriget 1511. Danska härjningar på Öland.
Vigtigare voro såsom vanligt Danskarnes företag till sjös,
särdeles emedan Lübeckarne hade detta året mycken
svårighet att komma i gång med sina rustningar, kejsaren och
andra furstar ville med afseende på olägenheterna för handeln
på Östersjön stifta fred och deras egna bundsförvandter
visade så stor likgiltighet eller vanmakt, att Danska flottan
nästan utan motstånd kunde hemsöka dem. Först d. 26 Juli
blef Lübeckarnes flotta färdig att utlöpa; men dessa ville
dock ännu icke gifva efter eller afstå från förbundet med
Sverige, hvilket från Svensk sida synes hafva varit ifrågasatt
(N:r 362), sannolikt i sammanhang med de underhandlingar,
som leddes af ärkebiskop Birger (N:r 359). I bör jan af
sommaren beherrskade Danska flottan under Jöns Holgerssons
befäl fullständigt farvattnet mellan Kalmar och Lübeck, så
att Johan Månsson måste tänka på att sända ett bref öfver
Riga, för att få det fram till Lübeck (N:r 360). Det lyckades
likväl med ett bud öfver Stralsund, och Hemming Gadd kunde
sedan underrätta rådet i Lübeck, att det icke var vårt fel,
att de icke fått någon underrättelse från Sverige, enär man
utrustat ett präktigt fartyg med 24 mans besättning under
befäl af Staffan Sasse; men det hade, genom förräderi säges
det, blifvit taget af Danskarne (N:r 365, jfr 360).
Det var naturligt, att man under sådana förhållanden
skulle åter känna någon oro å de Svenska strandorterna.
Det sades, att K. Hans hotat hemsöka Östergötland, och man
tänkte der på försvarsanstalter (N:r 361). I Kalmar län hölls
af allmogen ständig vakt vid stranden, åtminstone sedan
Danska flottan visat sig i sjön. Johan Månsson lät sina
knektar understödja dem, och hade, såsom han uttryckte sig,
låtit dessa göra en kyrkeväg, att »skörbjuggen skall icke
förgå oss här nedre». Det var naturligtvis, på det de skulle
komma fram den genaste vägen utefter hafsstranden. Staden
var dessutom väl förvarad, och Hr Svantes bössor, som fått
stadna qvar efter belägringen, voro upplagda på tornen och
kring muren, innebyggarne voro beslutna att försvara sig till
det yttersta. Också Diefvo fiendens försök att göra
landstigning i grannskapet af Kalmar, både norrut vid Skäggenäs
och söderut vid Hagby, afslagna, och blott en enda gård blef
på förra stället afbränd (N:r 365).
Äfven på Öland hade man redan tidigt på sommaren
börjat rusta sig både med bössor och andra vapen (N:r 360).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
