Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CLXI
vigtigt dödsfall måste naturligtvis göra deltagarne i planen 2)
något brydsamma, och det är ingenting som antyder att den
kommit offentligen till tals vid rådsmötet i Juni; men Sten
Kristiernsson började dervid en öppen tvist med
riksföreståndaren, så att de skildes åt som ovänner. Den synes
hufvudsakligen hafva gällt förläning å Vendels socken, som
ligger nära Sten Kristiernssons stamgods Salesta i Upland;
men man vet ej visst, om han haft den förut och
riksföreståndaren velat indraga förläningen och gifva den till en
annan, eller det var han som fordrade den, hvilket senare
är det troligaste.
Nog af, riksrådet hade funnit saken tvistig och uppgjort
en förlikning intill nästa herredag. Sten Kristiernsson reste
från mötet, utan att taga afsked af riksföreståndaren, och
begaf sig till Nyköping, der han var höfvidsman och
egentligen bodde. Strax han kom hem, höll han vapensyn Dåde
med sina svenner på slottet och borgarne, dock utan att
dervid hålla något tal, som uppenbarade söndringen; men han
tog derefter borgarne med sig på slottet. Sina landsfogdar
hade han förut inkallat, och är troligt, att han icke funnit
sinnesstämningen i orten gynnsam; ty man har en pålitlig
uppgift om motsatsen, åtminstone hvad landsbygden angår,
hvarest nyligen hade varit ett upplopp (N:r 364). Oaktadt
fienden när som heldst kunde väntas utanför Nyköping,
lemnade han i början af Juli orten och begaf sig till Salesta,
hvarifrån han skref ett bref till ärkebiskopen, uppfyldt af
svåra beskyllningar mot riksföreståndaren, bland annat att
en dennes tjenare, Olof Valram, i Boden samlade några af
hans svenner under sitt befäl, förstärkte sig med allehanda
löst folk, och att de sagt sig jämte andra Hr Svantes tjenare
vilja gästa Salesta, hvaremot de icke hade visat sig, då
fienden brände i skärgården ooh framkastade till och med, att
de »lågo i mordstig» för honom. Ärkebiskopen meddelade
brefvet till Hr Svante, med tvenne egna skrifvelser, hvari
han nog uppenbart tog Sten Kristiernssons parti, och
erinrade om öfverenskommelsen, att en fullständig förlikning
’) Något direkt bevis, att Erik Turesson var i fråga, finnes väl icke;
men ärkebiskopens åtgärd att utan Hr Svantes vetskap sammankalla de
Finska rådsherrarne, äfvensom andra omständigheier, måste hafva väckt denne«
misstanke, så att han enligt hvad Erik Turesson sjelf i bref af d. 2 Mars 1511
klagade förbjudit öfverfarten vid Väddön, (Grönblad. s. 511). Den nära
förbindelse, som Hr Svante under sina sista år ingått med Holger Karlsson
(Gera), hvilken merändelB uppehöll sig hos honom (N:r 356, 361, 373), kan
också hafva berott pà hans fruktan för Erik Turesson; ty det var alltsedan
1497, då den förres gård Björkvik på Sten Stures befallning sköflades (Na
433) af Erik Turesson, icke godt förstånd mellan dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
