Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
wara wnder wæghen hiit tiil mik, ther wij inthet æn nw aff hört
haffwe. Fiendene förstærkia aig dag wid dag aff Öland, Gotland
oc annarstadz, oc wij haffwe inghen tröst, wtan alena thet wij
haffwe innan mwrss, oc the dannemæn her i Möre bo, oc komber
ey annet wid wtan swenane haffwe wakat hwar nat her tiil æn nw.
Thet ær en jæmmerlig ting, at alle friiborne frælsessmæn sitii
hema medh trysko oc olydno, som hær skulle wara. I wele ekke
haffwa jpeninge, ther i motte wæll faa them. Her Niels Gædde
war pa Éamdal i siist oc holt landzting oc gaff almogen bekennt,
at han wille draga tiil siin herre konwng oc komma ighen medh
makt, at förswara them i Bleking för alle them aatrængia kan.
Jak haffwer stæmpth Siwede hiit tiil mik, hwartredie man, octhe
sigia ey welia gaa wtan man aff hwae, thet mik liwfft ær,
tes-liges aff Nyding, Ambyrde, Asboland, Nörre Wedbo oc Södra,
them iak förmoder innan faa daga. Jak wii flyd, at the skulo
faa nog at göre i Bleking innan tess her Niels Gædda komber
ighen, hwad heller jak faar edert folk til hiælp eller ey. I
skwle hörat, jak wii göre mit ther tiil, oc besynnerliga pa
then trækaaken Aweskiær oc Lykia aa oc ther om kring,
rækker jak tiil Rötnaby, thaa faar jak see, welien skal wara
god. Jak screff eder i siist tiil, om i wele sænda mik näset
folk, at i sænde mik inga ryttara för förrædilse skwll*) Ey
f;örs eder oc behof[ siælff bemöda eder hiit nid i thenne
andzænde, om jak faar folketh, bade för gæsningen skwll oc
saa för eder eghen persona skwld, oppa eder egen skön oc
behag. Feygder mik ekke mærked, the skwlo faa en traang
dör här pa slottet innan jwlen, nest Gudz hielp. Thee haffwa
fört aff slottet all then deel, thee mest kwnno före i fyra
skep, ther wte liggia i Swndet. Thet jak kan gitzsa, ær har
ey öffwer xl (40) konwngens skytter paa slottet, thy i gaar
hade wij samtal medh them, thaa förslo jak all then makt,
the kwnne haffwa. En tiwff lop fran oss i nat tiil slottet,
som hade sath fængilse, ther före haffwa swenane sworet at
aldrig welie gripa faangar mer i sina daga, oc haffwer jak
æskiad pa croneness slotn twaa resår, oc bada resanar haffwer
Benet Stwnt warit i baadhen genswaren, tiil thet wersta, oc
ey til thet bætzsta, som the mik sigia. Vij ære saa illa
be-laatne, at wij haffwe inga baather eller skep hiælpa ose medh
at haalda them inne. Jak haffwer pa stapolen ij (2) æspinger,
hwar thera tiil lx (60) karla. Wile i göre osa nager
wnd-sætning medh nagra rodarajakter oc æepinger, waare thet
ganska nyttogt, oc wtan saa sker, ære wij ganst illa belåtne.
Her Niclis Bosson ær ganst siwk i sanninghen. Han haffwer
•) Jfr brefvet af d. 26 Oct. 1606. (Skand. Handl. XX: 60) och P. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
