Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
106.
Hemming Gadd till Hr Svante; emedan P&vel Kyle är borta,
kan han ej komma till mötes; har haft olycka med en
skuta, som skulle sänkas, och en blida, som blifvit
Sr-dig, men ingen förstår att rätt sköta; dock hoppas hin,
att när Hr Svante kommer sjelf med undsättning, slottet
skall kapitulera, dat. Kalmar d. 11 Febr. 1607. D. G. A.
Myn ödmiwk &c. lika med N:r 104. Jak fik edher breff
medh Bremss, i hwilke i begære mik personlige til mötes
paa en dagz ledh wtan byn, thet jak gerna giorde, om Pawel
Kyle waare til stædes then jak edher sænde, at göre edher
wndherwisningh aff all ærendhe. Her ær saa wndherliga
fath i byn, nar ingen ær hoss, som i sjelffwe well förstas,
hwro ther om ær. För omak skwll betæfn]kker (!) jak mik
ey, ekke komma welia eller för wanföre, thy mik borde, om
jak annars ey förmaatte, krypa pa myn knæ moth myn rætta
herra och hosbonda, helst aff thy att i werdes siælff bemödha
edher, mik edher fatig tiænara, til wndsætningh, som jak
förnimmer, mangen i moth ær, aff Bremsses wnderwisningh.
Thet ær dog eth wndherliget ting. Siælffwe welia thee
m-the göre eller kosta pa krönen oc riketh, oc awundh haffwe
thee, at nagher annar något göth göre will. Ekke ær thet
mith fædherne eller mödherne, jak beskyddher och beskermer,
wtan aff edhers befalning och myn thro tiænest gör jak thet
bætzsta jak kan och formaa, iikerwis i mik beiælth haffwe.
Jak tiæner ingen, wtan edher, och aldrig skal ingen man
faa myn hand til tiænest, saa lenge jak leffwer, wtan saa
lenge jak eder tiæner, oc eder myn tiænest ynnes. Om waara
granna at scriffwa, her pa slottet ære, waare langt aff sighia.
1 gaar skwlle wij haffwe sænkt en skwta wedh slotteth, som
wij och giordhe, man thee som sænkia skullo, waaro ekke
fwlhogade, ther före bleff skepeth halfft offwan watneth, oc
fiendherne wwndoth fran oss, medh käbbel, föge skade war
ther aath, wtan eeth förtreth, oc maa well saa hænda siigh,
nar folket komber in, ath thee faa samma hempdh, som thee
fingo pa Stocholm, nær thee togo bomen fran oss. I thre
wikor, oc pa then fierda haffwer ingen swareth them eth
ordh for hoffmodh skwll thee brwkade sin mwn: gode
quin-nor aff got födde ære i landeth. Jak förnimmer thet oc i
månge hände motte, at nær i sielff komme, ath her bliffwer
en anner wændning aff’, saa at thee giffwn sigh til dægtingan
medh edert herredöme, oc kan well saa hændha, at i faa
slottet, ath i skiwte ey en piil til them. Arla oc serla ropa
thee: naar komber then gode herre, her Swante, vaare han
framme, fwnnes ber anner radh. Jak mener aldeles, at nar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
