Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på hans hufvud? Ju mer han älskade, dess djupare skulle
han lida för och med dig. Och skulle han3 öra alltid
blifva doft för landets missnöje och verldens dom? Hans
förstånd alltid blindt för den ungdoms-öfverilning han
begått? Hans hjerta alltid stängdt för den ånger, som
slutligen skulle vakna? Men utom dessa obehagligheter^
de der såsom ett kallt takdropp skulle falla öfver honom
dag och natt; hvilka vådor kunna icke hota honom och
skaka hans thron? Den gamla adeln, som af den stränga
reductionen — som du hört så mycket om — blifvit så
hårdt träffad, skulle kunna draga både sin vördnad
och lydnad från en herre, som till all sin fordna
ungdomsyra lade obetänksamheten af en sådan förening —
förödmjukade och sårade den i dess fördomar eller åsigter
om det passande och skickliga — på samma gång han
stämplade sig sjelf för låga tycken, ohejdade lidelser.
ANNA.
Förskräckligt!
BRUNNERUS.
Du har vid spiselbrasan mången gång hört berättas
om en Erik XIV, som gifte sig med en Karin
Månsdotter, dermed fullbordade sitt fall, släpades ur fängelse i
fängelse och dog förgiftningsdöden. Hans maka måste
fly fäderneslandet och fick slutligen gömma sig i en vrå
bortom hafvet; under det att ende sonen, till Sveriges
thron ämnad prins, hemlös, medellös, hjelplös irrade kring
verlden, tills han slutade ett sorgligt lif under bar himmel
i detta oss så fiendtliga Ryssland. Ville du öfver gemål
och barn möjligtvis draga sådant? Taga på dig
samtidens förbannelser, fäderneslandets oredor och
efterverl-dens dom?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
