Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
O! att jag varit född en hyddans son,
Och fått valfärda långt, långt härifrån,
Från gråa Norden vänd, — min rensel
På rygg — i handen staf och pensel —
Till dig, du evigt stora romargrus.
Till dem, den kristna konstens helga tempel,
Till er, I mästare af skuggor, utaf ljus
Och färger! Lärd och ledd af ert exempel,
Ej skulle dilettantens svaga hand
Skapt denna hårda bild i detta hårda land.
Men lika godt! Uppå mitt ögas hinna,
På duken af min ömma, tjusta själ
Din sköna bild i klara färger brinna
Skall inom ramen utaf ve och väl.
Och om en gång för tidens hårda makt
Din skönhet skulle, såsom allt, försvinna;
Så skall mitt minne all dess forna prakt
Vid denna bild dock troget återfinna.
Ers majestäts och rikets råd Beurreus!
Välkommen, gamle lärare och vän;
Mig helsad vare ni, mitt ädla riksråd!
Talâren visste jag nog skulle pryda
Det vördnadsvärda hufvu’t, sida skägget.
Det är som vexeltäflan mellan vänner,
Hvem mest hvarann förhöja, hedra skall.
Hur älskvärd, herre, är den makt, som kläder
I skämtets lätta drägt sin godhets storhet!
Hur stor, min kung, hur oförväntad är
Den gunst, som vill ur stoftet lyfta opp
Oadelige gubben, gamla bokmaln!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
