Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖK AN.
Det kommer an på kungen,
Och hvem han är.
ERIK.
Du böljar skamlös bli.
GÖRAN.
Ers majestät, haf tålamod, haf nåd!
Jag ber att få förklara mig härvid.
I tider utaf lugn och frid — de sälla,
Sällsynta — då, från yttre stormar fria
Och inre oro, folken sola sig,
Ur fälten suga sina rika skördar,
Ur bergen hem ta skatterna i dagen
Och spänna flitens spindelnät, hvar helst
En fångst och ett forvärf dem lockar;
När stunden, som en stor och mäktig flod,
Sig breder ut emellan jemna stränder,
Der fägring blomstrar och der välstånd bor:
Då fursten makligt och behagligt sig
Må låta föras med på stilla vågor,
Och spegla sig i dem förnöjd, och lyss
Till fågelqvittret af en qvinnas tunga,
Och styret i dess hand en stund förtro
Och, vaggad i dess famn, sin kosa ställa
Med ledningen af hennes ögonstjemor.
Men när som vädren vakna, skurar störta,
Och luftens, vågens elementer rasa,
Och det i maktens hvaije fogning knakar,
Och frågan är, att ro mot stormen opp
Och sig en bana genom svallen bryta,
Emellan klippors hot och forsars afgrund: —
Det höfs en arm, som icke svigtar då,
En blick, som ej vid farans åsyn svindlar,
En herrskarröst, som stormen öfverljuder,
En man, som, hur än vågen, svallet sjuder.
Orubblig står och obeveklig bjuder!
ERIK.
Den stormen, den är min! Yid denna afgrund
Jag ser mitt lif, min tron, min lycka sväfvar.
Jag oförfärad till mitt öde vädjar;
Mitt öga svindlar ej, min hand ej bäfvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
