Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CECILIA {viftar med handen).
Tig! Talets flod sitt flöde lemna;
Se’]! blir din tid, om du det kan, att svara.
Och grefve Nih, hvad har han kunnat bryta,
Att ock hans lif skall sväfva uti fara,
Och du vill se så ädelt blod ock flyta?
Är det derför, att högt du kunde skryta,
Att allt hvad renast, högst fanns i ditt rike
Du har förtrampa och nedsöla kunnat,
Och dig på Sveriges tron det skulle blifva unnadt,
Att helsas som barbar, tyrann förutan like?
Är det för det du skulle kunna mörda
I honom mig också och njuta få den fasa,
Att tvenne dyra lif i ett få skörda
Och mot ditt eget blod förskräckligt rasa?
ERIK.
Förrädarn, som från Bohus’ gråa fästen
Med nesa och förluster nesligt återvänder;
För Yarbergs murar se’n på snabba hästen
Fegt flyktar undan jagande fiender. . .
CECILIA.
Ja han, den blindt befallningar du gifver,
Med fram och åter uti samma stunden,
Och dem den gamla ormen der se’n skrifver,
Han snart till händer, fötter, tankar bunden
Sig ser och i förderfvet störtad blifver.
Drag, som din store fader, sjelf i striden,
Och, med de tappre tapper, sjelf spänn bälte
Och dig med mandomsprof förvärfva friden
På rikets gräns — i eget bröst! En hjelte
Blott blir af svensken uppå tronen liden.
Här ligger hemma du bland qvinnor, ränker,
I vredes- och blodsdomar grym och modig,
Och verlden slemma skådespelet skänker
Utaf en kung, mot undersåter blodig,
Mot fienderna feg, — och i hvars händer blänker
Den blanka bödelsbilan för den tappres klinga,
Som hjertan både vinna kan och tvinga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
