Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Opp till försvar af allt hvad menskan eger
Och fursten såsom sitt och heligt — väger
På lifvets vigtskål tyngst: gods, barn och maka,
Rätt, lif och rike. — Opp, min själ, och skaka
Utaf dig vankelmodets fjettrar alla,
Och alla krafter till ditt bistånd kalla!
Slapp lös valkyrian, att snabbt och djerft hon svinge
Sig öfver stad och land på blodig vinge!
Och krigets furier ’— mordet, rofvet, branden,
Släpp lösa — lösa alla samhällsbanden,
Att svensk mot svensk och bror mot bror må rasa,
Tills allt blir lågor, rof och död och fasa!
(En röst höres sjunga nr fängelset inunder.)
Ur tornets djup en röst jag hörer sjunga —
Det är en psalm . ..
GÖRAN.
Och sjunges af den unga
. Gref Nihy som sitter der på er befallning.
ERIK.
En psalm? Lägg, blod och själ, din svallning!
(Lyssnar. Psalmen höres klart.)
En dödens fånge sig åt ljuset gläder,
Som fågeln uti morgonstunden qväder;
Och jag, en fri, uppå hans hufvud vankar
Med hädelsens och dödens mörka tankar!
GÖRAN.
(sjunker tillsammans.)
Naturligtvis! Han vet, att snart skall ändas
Hans fångenskap och i triumfsång vändas;
När kanske ni en fånge åter sitter
Som fågel uti bur med sorgligt qvitter.
ERIK (uppfarande).
Än är det icke skedt. Af mig han tigger
Än ögonblicken af ett lif, som ligger
Helt värnlöst, hjelplöst uti dessa händer —
I dem hans timglas jag oblidkligt vänder.
(sl&r opp en dörr och ropar.)
Hit, Yelamson! På gafvel dörren kasta
Till hvalfvet härinunder!
(Yelamson hastar in och öppnar dörren till trappan.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
