Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
velamson. Vindens sus i träden är det; morgonens
sista skuggor mellan furorna.
erik. Nej, säger jag. Jag hör, jag hör. Iha’n icke
en kungs fina hörsel. Hören I icke mitt namn ropas? Efter
mig jaga de. Ställen er omkring mig, omgifven mig, sluten
er omkring mig som ett skarpt, tätt, ogenomträngligt skal!
Jag är kärnan, jag är kungen. Faller kungen, så faller
allt — då faller hela verlden — och det vore ett satans
fall! (Han stater dem omkring sig i en krets. Rop bakom scenen.)
beurreus (instörtande). Herre, konung, tyrann, bödel!
Stanna då vid ettdera af dessa namn — hvilket eder täckes!
(stöter undan knektarne.) Ja, stick er undan, herre; dölj er —
för er sjelf — for hela Sverige — hela verlden — för
himlen, om ni kunde! Men hvart löpen I, herre? “Den
ogudaktige flyr, ändock ingen jagar honom,“ säger Guds
ord. Är det furierna, som piska er? Vänd om med mig
till slottet; spring allt hvad edra fotter förmå, att I må
återkalla sjelf edra blodiga, gudlösa domar!
erik.’ Gå din väg, gamle räf! Du är -en af deras
utskickade. De men te, att som du hade mitt förtroende,
skulle jag följa dig tillbaka i gropen, i snaran, (vm springa
sin väg.)
beurreus. Hör en gammal väns ord, lyssna till
ung-domslärarens stämma! Hur det fordom lyckats mig att
understundom lugna edra upprörda sinnen, jaga demonerna
ufc ert hjerta, nedslå demiurgens uppstigande ingifvelser —
så hör mig nu! Vid hvaije mödosam dag, for edra studier
offrad; vid hvaije sorgefull natt, vid eder bädd vakad
— hör mig, vänd om med mig! Edra fiender äro edra
onda gerningar; edert lifs förföljare äro edra blodssynder.
(Han fattar honom i kläderna för att draga honom med sig.)
ERIK (skriker och sliter sig lös ifr&n honom). Släpp mig! Mörda
mig ej, slit mig ej i stycken! (till knektarne.) Stöten ner
förrädaren, huggen ner kungamördaren! (Han rusar ut.)
beurreus. Ha, tyrann! Lärarelön —
trohets-uppmun-tran! Nero! Nero! du som låter döda din Seneca! Spring,
löp, att dina ögon ej må skåda hvad din grymhet gör!
Men du löper ej undan din dom!^ (Han flyr för knektarne, som
förfölja honom utom scenen. Ett rop. Ett tungt fall. Tystnad.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
