Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— *3 —
ligheten är spekulativt och kan således ej uttryckas i en
enkel sats, utan innebar enhet af motsatta. 1 uttrycket,
alt ideen är verkligheten, fasthålles identiteten; i uttrycket,
att den skapar verkligheten uttalas deremot äfven
motsatsen af båda. Emot denna sednare sats gör man derföre
egentligen gällande omöjligheten för den abstrakta ideen att
framakstra något annat än sig sjelf. Detta inkast grundar
sig dels derpå, att man fattat den logiska ideen såsom en
tom form, dels derpå, aitt uttrycket skapelse och
framal-string lätt gifver anledning till föreställningen om det ena
momentets tillvaro i tiden fore det andra. Men en sådan
ideens tillvaro fore verkligheten (d. v. s. fore sin tillvaro)
innehåller en uppenbar orimlighet. Den logiska ideen är
således ej till tiden fore naturen och anden, utan den
öfvergår af evighet deruti; och just derigenom att den af
evighet är realiserad är den ej någon tom form, utan konkret
och innehållsrik. Härvid är det af vigt alt fasthålla den
af Hegel*) uppställda skillnaden mellan förvandling till
begreppet och förvandling till existensen. Endast den förra
är här afsedd, och då det säges, att ideen skapar naturen
eller att formen gifver sig sitt innehåll, förstås dermed ej
något yttre causalitetsförhållande eller något förunderligt saltö
mortale, hvarigenom den förut abstrakta logiska ideen skulle
störta öfver i sin motsats; utan endast det, att den såsom
idee nödvändigt måste af evighet vara realiserad.
Inom logiken var öfvergången ifrån ett lägre moment
till ett högre alltid ett upphäfvande af det lägre, ett dess
sättande såsom af det högre begrundadt. För den absoluta
Ideen såsom det i sanning oändliga finnes deremot intet ho-
*) H W XIII; joo. Verwandelo hat einen doppeltea Sinn:
tiumil der Eiitlent naeh, uod dann dem Begriflc nicli — In jeder
phi-lotophiicheo Idee koinmt dieter Cebergang der einen Qualität in dit
ander* »or: d. b. et wird dieter innig* Ztutmmenhaog im Begriff »of
gexeigt, wonach Keioet nhu* dal Aodtre telbttaUudig brileben kaoo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>