Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
allmänna blir ej ell alptrakt förintande, hvarigenom del
allmänna sjelf| skulle blifva abslrakl och overkligt; icke helletr
ell biol l omslàende af det enskilda i det allmänna och I vert—
om; ulan imlividualilelen upptager i sig del allmänna och bliir
derigenom sjelf upphöjd lill ell allmänt. Utvecklingen ifråm
känslans enskildhet till tankens allmänhet föregår såledrs cj
allenast hos anden i sin helhet; ulan känslan sjelf upptager
utvecklingen i sig och vinner genom densamma sin
fulländning. Utvecklingen inom tanken allena är abslrakt och
ensidig; känslans subjektiva och tillfälliga innehåll blir
visserligen derigenom renadt lill ell allmÄnl och nödvändigt, men
blir ock derigenom riägol för individualiteten yttre och främ
mande; hvarigenom en skarp molsals uppslår mellan tankens
allmänhet och känslans enskildhet. Del ar denna motsats,
som föranledt flera 1’hilosopher alt sälla känslan högre Sn
tanken. Ehuru oriklig denna åsigt än är, så måste man dock
medgifva — hvilket ock Hegel gör") — alt äfven del
högsta, allmännaste innehåll kan och bör af individualiteten
upplagas; endast man tillika besinnar, all detta i känslan
omedelbart närvarande innehåll ej är gifve| genom den sjelf, utan
är resultat af länkens utveckling och förmedling. Den
molsals, som genom tankens utveckling uppstår mellan
forslandet och hjertat, upphäfves ej genom det sednares
undertryckande, utan derigenom, alt del i sig upptager tankens
allmänna innehåll. På samma säll förhåller del sig äfven i det
praktiska. Till menniskans utbildning fordras med
nödvändighet, att hon ej förblifver stående på driftens och begärets
ståndpunkt, ulan fortgår lill allmänna grundsatser och med
fri vilja efter dem bestämmer sig. Men äfven viljans beslut
är oförmöget och fruktlöst, om ej begärel och driften deraf
genomträngas. I detla fall uppstår nemligen samma oförsonta
motsats, som på del theoretiska området, mellan det allmänna
och enskilda. Alt sätta dygden uteslutande i hjertat och
böjelserna, eller all sälla den i pliglens utöfning för sin egen
skull under bekämpande och förtryckande af hjeriat och bö-
’) ||egt*! , EncjU. Jer philo* \\ iitcbuflrn, 5IM».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
