Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvarest allting åldradt är
Utaf sorger och besvär,
Solen åldras ock i Norden;
Trodde, som hon köld sjelf led,
Och med ludet och med pälsar
Hon sin späda kropp knappt frälsar
Att af kyla signa ned,
Kunde vintern också hinna
Opp i sjelfva solens char;
Och att det nu skälet var
Hvarför den så svagt sågs brinna.
Till en qvinnas hufvud, säg, —
Helst om hon är mycket kär,
Dertill litet vriden är —
Hvad kan icke finna väg?
Allt inbillningen oss skänker;
Mcnskan lefver hvad hon tror;
1 sin känslas verld hon bor,
Och hon lider hvad hon tänker.
Sjuk Francisca sjelf ock är.
Vet du huru som det svider?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
