Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Säg, ser du, när sig länge sänker
Vår blick uti hvarandräs ner,
Hvad ljus, som underbart där blänker,
Och mellan moln och skuggor ler?
Det är den eld som instängd brinner
På djupet af vår ömma själ,
En ledtråd i hvart finger finner,
Och ifrån själ till själ sig stjäl.
Det är den dragningskraft sig gjuter
I tvänne väsens sympati,
Och läpp till läpp, som poler, sluter,
Att man skall evigt samman bli.
Det är den ton, som genombäfvar
Två lika stämda ömma bröst,
Och uppå fria vingar sväfvar,
Ur suckens tunga fängsel löst.
Det är det ljus, som mildt förklarar
Vår Jyckas korrta himlalån,
För våra hjertan uppenbarar
Hvad land vår kärlek är ifrån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
