Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olycksbarnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 286 —
Anea spetsade sina fylliga läppar till ett
samförstående leende, men sade hastigt:
»Herrans vägar äro icke alltid våra vägar; man
måste veta, hvilket parti man tillhör.»
»Det vet Gud i himmelen, att jag tillhör de våra!»
inföll Ulla. »Men där nere i storstugan sitter den rara
kommendanten Bruun och alla våra rådsherrar och
rådslå med hvarandra om att sätta eld på vår stad.
Kallas det att höra till vårt parti? Är det att hafva
hjärta i bröstet att vilja steka sina medmenniskor
lifs-lefvande, blott därför att de äro svenskar. Därför
har jag packat ihop min husbondes och mina
tillhörigheter, som han tror vara i godt förvar i den hvälfda
källaren, och lämnat allt i förvar på Viksidan. Se,
det kallar jag att tillhöra vårt parti.»
»Och mitt bageri?» frågade Anea förbittrad.
»Brinner upp som ett sågspån!» försäkrade Ulla.
»Alla åldermännen sitta därnere i vår storstuga och
prata i munnen på hvarandra; men allra högljuddast
talar Peder Colbjörnsen, den tappre hjälten, och honom
följa alla.»
»Vi måste lägga en hyflad bräda öfver två
fjär-dingar för att de många rådsherrarna skulle få sitta
och våra lärpojkar gå omkring i nya skinnblusar med
stora mustkannor och bjuda öl och stoppa kritpiporna.
Jag vågar påstå, att ett rikligare försedt hus ej finns
i denna stad.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
