Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pen mun; om man redan börjat lida af gasens
inandning ger det i ögonblicket lindring,
lod. Balard har visat, att profvet pä
d«för’i°d mec^ stärkelse lätt kan alldeles förfelas,
’ så väl genom närvaro af t. ex.
svafvel-syrlighet eller andra desoxiderande
äm-pen, som genom njirvaro af koksalt,
hvarmed salpetersyra bildar chlor, som i
öf-verskott förstör reaction. För att
undvika detta löser Balard stärkelse, i den
vätska som skall pröfväs, försatt med
litet svafvelsyra, och denna lösning
blandas med chlorvatten, med den
försigtig-het att de utgöra särskildta lag. Är
vätskan iodhaltig, så blir beröringsranden
blå, och genom lindrig blandning kan man
få den blå randen djupare. Omskakar man
blandningen så försviuner reaction, genom,
öfverskottet på chlor. (Ännu säkrare torde
det vara att blanda den stärkelsehaltiga
prof-vätskan med chlorvatten dropptals och
omskaka, man bör då kunna finna den
punkt då reaction blir det starkaste den
lod, kan bli,) Balard har på detta sätt
upp-Or*- täckt iod uti åtskilliga, så väl nakna som
r °”I med skal betäckta, mollusker, t. ex. doris,
venus, ostrea; i åtskilliga hafsväxter t. ex*
gorgonia, zostera marina m.fl, och
slutligen äfven i moderluten af
medelhafs-sali-nerna, hvarigenom dess närvaro i
hafs-. vattnet således är satt utom allt tvifvel.
Vi skola längre fram se att iod nu
blif-vit träffad såsom beståndsdel både af
mineralier och af källors och saliners vat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
