Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lighet i form af ett pomeransrödt
liquidum. I det vatten, hvari den
öfverskju-tande syrgasen upptogs, befunnos saltsyra
ocb fritt ’iod. Saltsyran härrörde frän
fuktighet i ioden, som ej särskildt
blifvit torrkad. Det återstående saltét var
ljusgult och innehöll, jemte chlorkalium,
iodsyradt och litet odecomponeradt
chlor-syradt kali. Pleischi. beskrifver
iodsyr-ligheten så som följer: den har eft stark
oangenäm lukt, liknande chloroxidens och
sprider i luften en ånga af samma lukt,
som retar ögonen och väcker smärta i
ögonlocken; aen smakar föga surt,
sammandragande, stickande och känslan
deraf fortfar länge. Den rodnar
lakmuspap-peret starkt och bleker det sedan.
(Se-mentini anför att den icke bleker). Den
löses i vatten, som färgas gult äfven af
ganska ringa quanti tet syrlighet.
Phos-phor tändes då den råkas deraf och
svaf-velsyrlighet reducerar iod derur, som
löses i ett öfverskott af den sura vätskan.
I salnetersyradt silfver ger den
concen-treraae syrligheten en chocladfärgad
fyllning, som efter en stund blir grå. I
lösliga salter af jernoxidul, jemoxid,
koboltoxid, vismutoxid, kopparoxid och
qvick-silfveroxidul ger den en svart fällning.
I salter af tennoxidul, tennoxid, guld,
platina och uran en gul; i bly- och
ba-rytsalter eii hvit; i salter af kalk, nickel-,
zink-, palladium- och qvicksilfver-oxid ger
den (feremot ingen fällning. 1 sitt
förhållande till alkalierne ocn deras salter
med undra syror, tyckes den frambringa"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
