Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i rosenolja bestå alla af kol och väte utan
syre och den sistnämnda af dessa har
ock-sä samma procentiska sammansättning som
oljbildande gas och den här förut
beskrif-na flygtigaré olja. (Årsb. 1821. p. 122.)
Visserligen gifves det emellan kolet och
vätet föreningsproportioner, som
företrädesvis bildas., men dessa äro ej kända, en
blandning af tvenne, nära lika flygtiga, kan
lätt tagas for en sådan på bestämd
föreningspunkt^ Om ett större antal atomer
af hvardera elementet kunna förenas till
dylika oljlika sammansättningar t. ex. om
i o atomer kol kunna förenas med 19,20
och 21 atomer väte, så hafva vi der 3
föreningar, som, ’om de alla äro flygtiga och
deras gaser kunna vägas, möjligen kunna
befinnas condenserade från elementens urT
sprungliga volum efter ett olika
förhållande, den enes gas kan vara 2, 3
gånger så tung som den andras, och de
skola, då den procentiska skilnaden i deras
halt af väte är så ringa, vid analysen
synas oss vara sammansatta i lika
proportioner; men till ett olika antal af enkla
atomer i hvar sammansatt atom. — Man
skulle dervid kunna göra sig den fråga;
om en kropp, sammansatt af så många
enkla atomer verkligen kan blifva
gasformig , ty antingen skall dess gas blifva
ytterst tung eller dess sammansatta atomer
repellera hvarandra på gauska stora afståndoch
derigenom blifva så mycket glesare.
Ättiksyrans atom håller i3, Bernstenssyrans
16 och > Benzoesyrans 3o enkla atomer’,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
