Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett analogt sätt med det som nyttjas vid
ar-seniksyrlighetens reduction, nedsläpper en
ganska liten quantitet svafvelarsenik i ändan
af det utdragna röret och införer dereflter
en tums lång bit af en ståltråd
(Claver-sträng N:o 11) som just tangerar svafvel- ,
arseniken. Ståltråden glödgas i en sprit-*
lampa, hvarvid hettan ökes efterhand så
att svafvelarseniken i ångform långsamt
passerar det glödande jernet. Man får
svaf-veljem och metallisk arsenik sublimeras.
En hufvudsak är att operation går
långsamt. Jernspån passa icke, ty arseniken
bindes af dem, utan allt sublimat.
Jag har undersökt den svartbruna svaf- tfya
velarsenik, som fås då operment och sär-*^^*
deles realgar behandlas med caustikt kali,
nings-och hvars tillvarelse jag redan i
afliand-lingen om de svafvelbundna alkaliernes »eoilL
analys ådagalagt. Den ger vid
sublimering först svafvelarsenik och sedan
metallisk arsenik, men dess svafvelhalt är så
ringa, att den icke öfverensstämmer. med
någon af de för metaller vanliga svafvel-»
bindningsgrader. °°) 100 d. deraf bestå
af 3-4 d. svafvel och 96.6 d. arsenik,
hvilket är As5S. Realgar ger ända till 45
procent af sin vigt deraf. Den
svafvelarsenik, som vid destructiv destillation af
den hruna föreningen erhålles, är mycket
mörkare till färgen, har ett annat ut*
seende än realgar och torde vara en
bestämd lägre svafvelbindningsgrad än den*
*) K.. Vet. Acad. Handlingar 1821 p. aa.
**) Ibid. i8a5. p. 229.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
