Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
re talrikhet. De gifva, med den första
klassen af de negativa, salter, med den
andra saltbaser och med den 3:dje alliager.
Men innan man går vidare att använda
dessa ide’er på halurgien, måste den
frå-gån slitas, om vätesyrade salter gifvas
eller ej. Detta kan aldrig ske på
erfarenhetens väg. Föreningar af vätesyror med
saltbaser, som icke upptaga kristallvatten
t. ex. den af chlorvätesyra (saltsyra) och
kali, anskjuta ur deras upplösning, såsom
chlormetaller, t. ex. chlorkalium. De åter
som hålla kristallvatten kunna anses
såsom vätesyrade salter, men de likna
alldeles syresalter med kristallvatten och,
om de fatiscera, så förlora de den
portion vatten, som gör dem till vätesyradt
salt, lika lätt som det öfriga. Om
vätesyrade salter deremot icke gifvas, utan
vätesyrans väte i föreningsögonblicket
bildar vatten med syret i basen, så blifva
alla förklaringar af phenomenen lättare
och begripligare. Då t. ex. inträffar, vid
upplösning af chlorkalium i vatten,
detsamma som då salpeter, med ungefär
lika temperaturförmiriskning, löses deri. —
I motsatt fall måste man för chlorkalium
antaga att kalium oxideras på bekostnad
af vattnet, att chlor förenas ’med väte
och att denna dubbla förening af
vattnets beståndsdelar skulle åtföljas af
temperaturens sänkning, då vi deremot veta
att kalium sönderdelar vatten med
utveckling af värme och att chlor
frambringar eld då det förenas med väte.
Deras ömsesidiga förening kan väl hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
