Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
radicaler mer än partielt, och derföre är
det svårt att någonsin få rena kolsvaflade
salter. Detta är möjligt endast med
rena svafvelbaser, som lösta i vatten i
täppta och fyllda kärl digereras med ren
kol-svafla. Föreningen sker då temligen,
fort. Lösningen är brandgul åt rödt och
kan, om den är concentrerad, afdunstas
till torrhet utan att saltet sönderdelas.
De lösliga salterne smaka först peppar-,
artadt, aromatiskt och sedan hepatiskt*
Utspädda lösningar sönderdelas i luften
ganska snart och basen blir kolsyrad.
En upplösning af ett rent kolsvafladt salt
i vatten mjölkas af syror och fäller,
efter en stund, en gul oljlik kropp, som är
en dubbelsvafla, och som består af ea
atom vätes vafla och en atom kolsvafla,
längesedan upptäckt och beskrifven af
Zeise (Årsb. 1824, p. 106A och som
förflyger utan lemning, till bevis att
de kolsvaflade salterne icke
innehålla en högre svafvelbindningsgrad af
kolet än CS*. Då svafvel återstår, bevi-,
sar det inblandning af basens
supersulfu-retum. — 8 af de kolsvaflade salterne äro
lösliga i vatten, d. ä. de med alkaliernes
och de alkaliska jordarternes radicaler.
De öfriga äro svårlösta och fällas. I torr
form förändras de flesta af dem icke i:
öppen luft. Salterne t. ex. af koppar, bly,,
platina m. fl. gifva i destillatiou kolsvafla.
och lemna svafvelmetall, äfven sedan de,
flera veckor legat i öppna, löst betäckta,
kärL —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>