Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mi sk t bundet vatten, hvars quantitet de
icke sökt få rätt på. — De hafva
ytterligare visat att, genom behandling med
alkohol och med begagnande af ett
jern-oxidsalt såsom reagens, kan man
ådagalägga denna syras närvaro i infusion på
andra plantae cruciatae, t. ex. på fröna af
pepparot, rödkol, rofvor, rädisor; man
fann den icke i frön, och bladen af
skedört eller krassa, men väl i det destille-
tion skedde i o etallkärl sön-
derdelas syran af metallen och bildar
svafvelmetall.
Geléesy- Braconnot °) har visat att det ämne,
"de j^T.som under namn af vextgele’e, coagulerar
tique. åtskilliga vexters artificielt sockrade safler,
t, ex. af äpplen, kersbär, krusbär, vinbär
o. d., är ett i vextriket ganska allmänt
förekommande ämne, som har bestämda
caracterer af en syra, åt hvilken han
gif-vit oamnet acide pectique (af grekiska
ordet pectis coagulum) och som jag, då
vi icke hafva något svenskt ord hvarken
för gele’e eller för coagulum, vill kalla
Geléesy ra. Den är träffad t. ex. bland
rötter: i rofvor, morötter, lök, i
vexternes stjelkar och blad, i alla träds barkar,
sedan den yttre färgade barken förut är
aftagen, i träd, i frugter och frön. Man
får den af rofvor eller morötter på
följande sätt: rifna roten utpressas 6tarkt,
tvättas och pressas än en gång, utblan-
rade vattnet
då destilla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
