Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
häller dervid sin kraft, såsom laxermedel.
Detta flygtiga ämne skall innehållas i
större mängd i den Ricinus, som vexer
i Indien, än i den Europeiska. Att
ricinoljan far ännu en annan skarphet genom
pressning vid för hög temperatur, såsom
alla feta oljor, hör icke förhlandas med
det förut omtalade principium acre.
Julia Fontenelle har gifvit åt-Fet olja
skilliga underrättelser om den feta oljan iur“n*p‘
senap, hvilken, sedan den är råämnet fö?
beredningen af senapssyran, förtjenar
Che-misternes uppmärksamhet. Senapsfrön,
genom sönderstötning bragta till en deg,
gifva i pressning J af sin vigt olja, mild,
ulan lukt, consistentare än bomolja, af
bernstensgul farg, af 0.9203 e. vigt,
stelnande först under o°, löslig i 4 d.
ether, samt i 1000 d. alkohol af 0.833,
Med alkali ger den en fast tvål. Denna
olja innehåller, efter Henry d. y. och
Garot, en art solid fett, som vid
beredning af senapssyran fås i kristallform °°\
Då den med oljan macererade alkohol»
afdunstas till hälften, afsätter den hvita,
perlemorglänsande blad, lösliga i alkohol
och ether, som smälta vid +120°, och
kristallisera under stelnandet. Detta fett
liknar cholestcrin (gallfett, steatin) deri att
det icke sapouifieras af alkali.
Salpetersyra angriper det trögt och förvandlar det
i ett gult hartzartadt ämne, men ger ingen
oxalsyra. Det gula ämnet behandJadt med
*) Ib. p. t3o.
••) Ib. p. 44*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
