- Project Runeberg -  Årsberättelse om framstegen i physik och chemie / 1826 /
291

(1826-1841) Author: Jöns Jacob Berzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

caustik ammoniak sarat af caustikt alkali*
Dess lösning i ammoniak sönderdelas
under afdunstning och saltets electronegativä
beståndsdel fälles. Syror fälla den genast*
Alkohol upplöser den ganska obetydligt*
Buchner liknar den vid det bruna
åker-jordsextractet (som man begynt kalla
U1-min) och vid geleesyran, och Föreslår
nam-Het tnoschussyra* Han säger icke om deri
Sr sur, och skall man kalla syra, och med
Särskildt namn såsom sådan beteckna, alld
kroppar, som inom dert organiska
chemien yttra electrönegativ eliergie, utån att
vara sura, så blir syrornas antal
oräkneligt. Denna lösning innehåller det mestä
af luktämnet. <— Om det i kallt vatteil
olösliga af moschus kokas med vatten, så
Utdrager detta ungefär | af moschuseilS
vigt af ett ämne, som icke är lim,
emedan lösningen vid ingen grad af
eoncentrering kan bringas att gelatinera,
men som fälles af galläppleinfusion i
gulbruna flockör* Den svnes innehålla
något af moschussyran, n vilken likväl icke
deltager i denna fällning, emedan den
kalla infusion på moschus icke fälles af
gall-Sppleinfusion. Det i vatteh olösta har
dä-tacterer af stelnad ägghvite och löses i
Caustikt kali. Det är likväl till färgett
svartbrunt, och dess upplösning i alkali
bar samma färg, hvilket dock kan
härröra af moschussyra. Om detta ämne, före
behandlingen med alkali, digereras med
alkohol eller ether, så gei* det steatin,
så-som händelsen äfven är med ägghvite, och
hvilken steatin Blondeau och GuibourT

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:40:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bjphysik/1826/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free