Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icent extract, hvarur Bizio trodde sig,
medelst ethers och alkohols åverkan,
hafva afskiljt picromel (gallämne) och
socker, hvilka likväl efter allt utseende icke
finnas deri, sedan kokades den olösta
svarta massan med alkohol, som derur utdrog
ett gult, till smaken skarpt och retande
hartz, som redan vid +20 var mjukt och
vid en något högre värme blef flytande.
TJr den återstående, fint fördelade massan,
som nu utgjorde ett svart pulver,
utdro-go syror kalk. Bizio fann att den, efter
behandling med syra, reagerade surt på
lakmuspapper och han antager deri en egen
syra, hvaraf han beskrifver kali- och
am-moniaksaltet, som dock ingendera höll
någon organisk syra. Det svarta ämnet
löses af concentrerad svafvelsyra och falles
af vatten. Stark salpetersyra sönderdelar
det med särdeles häftighet, saltsyra
verkar föga derpå. Caustika alkalier upplösa
det och förändra dess sammansättning;
lösningen är svart, såpartad. Kolsyraae
alkalier upplösa det icke. För att få det
svarta pigmentet rent, föreskrifver Bizio
att utlaka det först med kallt vatten och
att sedan koka det först med vatten,
sedan med alkohol, så med salpetersyra
utspädd med ia gånger sin vigt vatten, ooh
sedan mrcerera det med kolsyradt kali och
tvätta. Det är nu ett svart pulver, som
kan användas i stället för det bästa tusch.
Han kallar det melain. Bizios
undersökning lemnar mycket att önska, vi hafva
en vida bättre af Prout (Thqmsows
aa-nals of Philosophy V. p. 4 »7)*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
