Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken de genom en ytterst långsam
afsval-uing stelnat, så hafva . vi naturligtvis
antagit ett slags volcanisk bildning äfven
för dessa. Men det är likväl icke detta
slags tillkomst af ett bergartslager, som
vi förstå med volcanisk, utan sådana som
tydligen danat sig sedan
öfvergångsberg-arter redan tillkommit och som således
ligga ofvanpå dessa. Emellan dessa och
de förra äger vanligen en skilnad i
texturen rum, som synes härflyta af den
hastigare afsvalning för hvilken de
vol-caniska bergarterna varit utsatta,
hvarigenom dé, i mer eller mindre mon, till
texturens finhet likna de stelnande lavor,
som af nu verksamma volcaner blifvit i
mannaminne utkastade och som gör att
man redan af första åsynen gissar med
temlig sannolikhet till bergartens
uppkomst. Ännu ett annat phenomen är de
dels tomma, dels sedermera fyllda blåsor
eller irreguliera iholigheter, som i dessa
bergarter uppstått derigenom att flygtiga
ämnen, hvilka under jordskorpan i liquid
form voro blandade med massan, men
då pressningen öfver jordytan blef
betydligt förminskad, uppgingo i gas, utan
att förmå uppflyta till ytan af den
segnande massan, som slutligen stelnade
omkring dem. Då den volcaniska bergarten
under afsvalningen sedan begynte få fina
remnor, och insög vatten, så voro dessa
rum, relatift till sin dåvarande
temperatur, ’ lufttoma och insögo det liquidum
hvaraf massan var genomträngd, och
derigenom uppkommo de på våta vägen hil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
