Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysik och oorganisk Kemi - Värmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6
i
dia ter mana kroppens massa, sä återstår slut’
ligen en viss qvantitet strålar, som ej
vidare af tjockleken förminskas, och hvad som
derföre här förloras, kan ej vara följd af
något annat än reflexion från ytan. Genom
försök, anställda med åtskilliga andra mer
eller mindre dialermana kroppar, har han
funnit, att reflexion af värmestrålar är
alldeles densamma, nemligen 0.077. Delta
gäller likväl i hufvudsaken då strålens
direktion är perpendikulär emot den brytande
ytan. I afseende på direktionens inflytelse
till förökande af reflexion, fann han, alten
lutning af 3o° till 35° omkring
perpeudi-keln gör ingen förändring i det
reflekterades myckenhet, och vid anfallsvinklar som
afvika ännu mer, blir väl reflexion slörre
dock ej särdeles betydlig. Reflexion från
atermana kroppar, d. ä. sådana som, inlet
strålande värme genomsläppa, är mycket
större, så är den t. ex. från ytan af polerad
messing 11,3 gånger så stor som från ytan
af en slipad bergkristall. Äfven från
messingens yta blir qvantiteten af reflexion föga
varierande, vid vinklar, soui ligga emellan
20° och 3o°, så att variation knappt
öfverstiger 4 e’ler 5 proc. Deraf följer åter att
värmestiålars reflexion från konkava
metallspeglar, i afsigt att koncentrera dem, är vida
ofullkomligare än den som sker genom
brytning i en lens af bergsalt, hvilken sednare
förhåller sig till den förra ungefär =9: 5.
Melloni 9) har ytterligare genom sina
försök gjort det ganska sannolikt att, om
–-också
L’Instilut, N:o 137, p. 4"»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
