Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysik och oorganisk Kemi - Metalloider och deras binära föreningar - Brom. Dess undersyrlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
delta vatten, för alt befria den från
arseniken, som alltid tillika finnes i den
saltsyra, som sedan bildas genom den så
tvättade gasens uppsupning af vatten. För alt
få syran fri från arsenik, bör svafvelsyran
först befrias från arsenik genom ulspädning
ined vallen och inledande af
svafvelbun-den vätgas, hvarefter den sedan inkokas i
plalinakärl till befriande frän vallén och
svafvelbundet väte. Wackenroder
föredrager en något utspädd svafvelsyra, framför
den koncentrerade; man får dervid i
förlaget en portion ofverdistillerad, ej fullt ren
saltsyra, men den syra, som erhålles genom
den utvecklade sallsyregasens uppsupning
i vallén, blir alltid så mycket säkrare ren.
Han använder till en atomvigt koksalt ii
alomvigt arsenik fri svafvelsyra, utspädd med
3 atomvigter» vatten. Fördelen häraf är, alt
massan i retorten håller sig liqvid
beständigt, dekompositionen afsaltcL blir
fullständig, ingen starkare hetta behöfver
användas, och det återstående sura saltet kan med
lätthet upplösas ur retorten, om, innan
denne ännu fullt kallnat, kokhelt vatten
inhäl-les deri. I stället för tubulerad retort, som
väl ändå alltid är bäst alt använda,
begagnar ban ett säkerhetsrör i förlagets tubulus.
Detta är endast ett något böjdt rör, som,
jemte gasutvecklingsröret, går genom korken
anda ned till bottnen af förlaget, der det
stänges af de första dropparne öfvergången
vätska.
Balard 8) har undersökt huruvida icke
brom har en blekande undersyrlighet, lika- -......-
•) Poug. Ann. XXIV, 148.
Arom.
De»»
un-Jcrsvrlig-het.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
