Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysik och oorganisk Kemi - Elektropositiva metaller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’0.9
bekant, att man efter Proust antog, att
koboltoxiden har två hy dra ter, ett blått och
ett rödt, äfvensom att det blå i luften
oxideras högre och bildar en grön oxid.
Win-kelblech har visat, att endast det röda är
koboltoxidens hydrat. Det fås, då ett
upplöst salt fälles med kaustikt alkali i värme;
men i kohl fås endast en blå fällning,
äfven då koncentreradt kaustikt kali
användes i öfverskott.
Koboltoxidhydratet är rosenrödt,
oxideras icke högre i luften, löses vid luftens
uteslutande, icke i kaustik ammoniak, men
väl i blandningar deraf med
ammoniaksal-ter; men vid luftens åtkomst löses det deri
med smutsigt brun färg. Detta hydrat
består af 8o.656 d. oxid och 19.344 d. vatten
= CoH. Den rosenröda fällning, som fås då
ett koboltsalt fälles med kolsyradt alkali,
är icke hydrat, utan en förening af hydrat
med carbonat. Han fann dess
sammansättning såsom Setterberg redan förut funnit
den (Årsb. i83o, p. 128), =2CoC+3CoH+H.
Den blå fällningen är alltid ett basiskt
salt. Man får det allrabäst af salpetersyrad
koboltoxid, som, om lösningen är kokad
från luft och kallnad i täppt kärl, kan
fällas med ammoniak så, att den klara
ofvanstående vätskan är färglös. Den är
fem-faldig basisk salpetersyrad koboltoxid. Så
snart den kommer i luften, oxideras den
högre, eller blir först något åt purpur,
sedan grön och slutligen efter lång tid gul.
Detta salt fanns vid en väl anställd analys
deraf, bestå af följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
